Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gunnar Edman: Elegier nära havet - Inga ögon fångar dina anletsdrag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUNNAR EDMAN
ELEGIER NÄRA HAVET
INGA ÖGON FÅNGAR
DINA ANLETSDRAG
Inga ögon fångar dina anletsdrag.
Ingen känner dem, du gråa vinterdag.
— Dimbeslöjad, nästan väsenlös och stum
glider du förbi oss
— oåtkomlig — genom tid och rum.
I en ljudlös dimmas mantelsvall begraven
flyr din töckenskepnad över haven,
fläktar bort som skuggor
genom tid och rum . . .
Sänkt i dis och vatten sover kvällen lugnt
lik en hädanfaren. — Som en envis orgelpunkt
slår en dynings flod mot strand och ytterskär,
faller sorlande och
hugger dovt mot strand och ytterskär;
skum och vågor skönjes ej; det dungrå suset
blir så fjärranfrån overkligt, bart och fruset.
— Jag vet knappast vad som
är och inte är . . .
Kvällens bottenlösa stillhet splittras blott
av den dolda fyrens varningsskott:
— Gravlikt slumrar öar, luft och vattendrag . . .
Plötsligt, utan varsel,
dunkar skottets knytnävsslag
hål i dimman, törnar hop med bergens knallar,
slås i tusen ekon, som kring havet skallar,
skräckfyllt tomma denna
gråa vinterdag . . .
250
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
