Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. G. Wells: Krocketspelaren. En kort roman - II. Skräcken hemsöker Cainsmarsh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
H. G. WELLS
här såg det ut att kunna bli ett arbete som inte
behövde ge mig några bekymmer. Ute i
marsklandet är det ingen konkurrens att tala om,
inte förrän man kommer i närheten av den
del som kallas Ön och dit doktorerna från
köpingen brukar fara i sina bilar.
Församlingarna uppåt höjderna — om man kan tala
om höjder — och saltmarkerna åt havssidan
till ligger utanför deras område såvida det
inte blir fråga om speciella konsultationer.
Jag blev tvungen att ge mig ut i praktiken
med klena meriter, därför att jag var i så stort
behov av en lugnande omgivning. Jag gav
upp tanken på att fullfölja mina studier .. .
Han tystnade som om han fann det svårt
att fortsätta.
— Blev ni sjuk? frågade jag för att hjälpa
honom på traven. Varför lämnade ni
sjukhuset med klena meriter? Förlåt om jag
verkar närgången, men ni ser inte ut som en
man som fuskar bort sina tentamina.
— Jag försummade dem inte. Jag var
tvärtom ovanligt ambitiös. Jag arbetade
snarast för hårt. Och jag hade också intressen
av andra slag. Politik till exempel
intresserade jag mig mer för än de flesta andra
medicinare. Allra mest ivrade jag för social
rättvisa och förebyggande av krig. I
synnerhet var det krigsfrågan jag var upptagen av.
Jag hade arbetat med giftgaser. Det är
möjligt att jag överansträngde mig. Det är
möjligt att jag tänkte för mycket och tog för illa
vid mig. Ja, jag är säker på att jag tog för
illa vid mig av allt möjligt. Tidvis kunde jag
bli så uppskakad av morgontidningarna att
jag omöjligt kunde arbeta på hela dan. Ni
måste komma ihåg att redan från första början
av mina studier var det mycket som jag fann
svårt. Ja, det medger jag. Jag led av
dissektionerna. Jag plågades av att se de stackars
människotrasorna på salarna. En del var
ömkligt, en del rent förfärande.
Jag instämde med honom:
— Jag har alltid fasat för allt som har
med läkarens yrke att göra. Jag skulle inte
kunna stå ut med det.
— Världen måste ha läkare, sade han.
— Men mig får de aldrig till doktor. Jag
har inte sett mer än tre döda människor i mitt
liv och de låg allihop ordentligt och lugnt
i sina sängar.
— Men på vägarna då? Man kan få se
fasansfulla saker där.
— Vi färdas inte på landsvägarna. Klokt
folk aktar sig.
— Jag ser att ni från första början
undvikit den fula sidan av livet. Det har inte jag.
Jag gav mig rakt in i otyget, när jag valde
medicinen. Jag tänkte på allt det goda man
kan uträtta och inte på den råa, blodiga
verklighet jag skulle bli ställd inför. Ja, ni höll
er undan från allting ni. Jag försökte att inte
maska, men till slut måste jag fly från
alltihop. Jag valde med avsikt just den delen av
landet för att komma undan. Jag sade mig
att Cainsmarsh låg utom räckhåll för allt vad
krig och luftanfall heter. Här, tänkte jag, kan
jag bli mig själv igen. Och här förekommer
nog bara normala sjukdomsfall, som jag
verkligen kan stå ut med och finna hjälp för.
Cainsmarsh ligger långt från alla stora
trafikstråk. Jag slipper bilolyckorna, som det ofta
kan vara så fasansfullt att bli ställd inför.
Förstår ni min plan med det hela? Det såg så bra
ut som man kunde begära för en man av min
sort. Sommar var det också med utslagna
ängsblommor och hundratals fjärilar och
trollsländor och flyttfåglar, för att inte tala
om semesterfirande med barn och
småkrämpor, folk som bodde ombord på sina
husbåtar och fördrev tiden med metning. Ja,
det såg inte ut att vara något galet med det
hela. Jag skulle skrattat ut er om ni hade sagt
mig att jag hamnat i en trakt där det spökade.
Jag gjorde allt som stod i min makt för att
skydda mig mot för mycken upphetsning. Det
258
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
