Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. G. Wells: Krocketspelaren. En kort roman - II. Skräcken hemsöker Cainsmarsh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KROCKETSPELAREN
fick inte finnas en tidning i huset. Jag höll
mig till en veckotidskrift med ett urval av
nyheter och utan andra illustrationer än
diagram. Jag öppnade aldrig en bok senare än
Dickens
Folket verkade först lite enfaldiga och
inbundna men rätt vänliga. Jag märkte
ingenting galet med dem i början. Gubben Rawdon,
kyrkoherde i Cross in Slackness — kyrkan
som höjer sig som ett landmärke över den
flacka enformigheten — anförtrodde mig att
hemligt bruk av stimulantia förekom i rätt
stor utsträckning på grund av frossan och att
han inte litade på äktheten i deras vänliga
sätt. Jag for på visit till honom vid första
tillfälle. Han var en äldre man och rätt döv och
han hade flyttat till Cross in Slackness på
grund av sin skröpliga hälsa. Kyrkan och
prästbostället och ett par, tre andra hus såg
ut som om de hade blivit uppsköljda på någon
sorts krokodilrygg till landtunga, där de låg
inbäddade under sina almar. Jag misstänker
att inte ens ett dussin människor brukade
komma till gudstjänsterna. Gubben var föga
meddelsam och hans gamla böjda hustru
ännu mindre. Han hade gallstensbesvär och
en krosskada i fotleden som ofta varade sig,
och det som hans tankar mest sysslade med
tycktes vara att hans kollega, den nye pastorn
i Marsh Havering, lutade åt högkyrkan. Han
var tydligen själv lågkyrklig och kalvinistisk;
men först kunde jag ändå inte förstå den
blandning av fruktan och motvilja med vilken
han talade om den yngre mannen. Det fanns
ingen förmögen överklass i Cainsmarsh och
med undantag av en veterinär, några
folkskollärare, ett par värdshusvärdar och ett par
enklare pensionatsinnehavare bortåt Beacon
Ness till, bestod befolkningen uteslutande av
bönder och jordbruksarbetare. Det fanns inga
gamla sagor från trakten och inga sånger;
man utövade inget konsthantverk och hade
ingen egen dräkt. Det är svårt att tänka sig
en mer ogynnsam jordmån för allt som kan
kallas övernaturligt. Och ändå ...
Han rynkade pannan och vägde varje ord,
som om han gjorde sitt yttersta för att vara
tydlig och för att bemöta de eventuella
invändningar jag kunde tänkas ha mot hans
berättelse.
— När allt kommer omkring är det kanske
just i en sådan enformig och tyst atmosfär
— så genomskinlig och dämpad i färgerna —
som allt det där som ligger under ytan smyger
sig över vårt sinne — saker som förblir dolda
i mer händelserika och färgstarka
omgivningar.
Han gjorde ett uppehåll, drack ett glas vin,
funderade ett ögonblick och började på nytt.
— Inte tu tal om att det var en ovanligt
tyst trakt. Ibland brukade jag stanna min bil
på någon av de slingrande vägarna utmed
vattendragen och sitta alldeles stilla och
lyssna innan jag fortsatte. Man kunde höra
fåren bräka på de lavendelfärgade kullarna
en sju, åtta kilometer därifrån eller en
vattenfågel som skrek långt borta — det skar som
en linje av grällt neonljus tvärs genom den
blå stillheten .. . Och så bruset från vinden
och havet vid Beacon Ness ett par mil
därifrån — som när jorden andas i sömnen! Om
nätterna var det förstås fler ljud, hundar tjöt
och skällde långt borta, kornknarren ropade
och någonting rasslade i vassen. Men annars
kunde det också om nätterna härska en djup
tystnad ...
Först tyckte man inte det behövde tyda på
något särskilt, att förbrukningen av
sömnmedel och opiat bland traktens till synes så
okänsliga befolkning inte bara var
anmärkningsvärd utan rentav stadd i ökning, inte
heller att antalet självmord och oförklarliga
brott — oförklarliga till skillnad från
normalt motiverade förbrytelser — i denna
landsända var exempellöst stort och uppenbarligen
stigande. När det är fråga om en så liten
folk
259
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>