Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folke Lindberg: Terror och dygd - Anmälda böcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKE LINDBERG
TERROR OCH DYGD
I de svenska tidningarnas telegramskörd
från Paris vid tiden för det sista politiska
jordskredet, det som förde den nuvarande
regimen till makten, förekom även en
uppgift om att några flammande
revolutionsmani-fest från skräckens år 1793 tryckts om och
vunno stor spridning som flygblad. De svenska
läsare som råkade observera den lilla notisen,
ställde sig säkerligen i allmänhet undrande
och oförstående inför dess innehåll. Sannolikt
hade icke heller övertygade vänstermän något
annat än en lätt medlidsam axelryckning till
övers för denna revolutionära gest. Man börjar
bli alltför van vid parisarnas excentriciteter
och teatraliska påhitt för att ta dem på allvar!
En sådan inställning är i och för sig
ingenting att undra över. Det har nämligen alltid
varit svårt för icke-fransmän att till fullo inse,
vad traditionerna från 1789 betyda i fransk
politik och fransk kultur. Men det är ett
faktum, att frågeställningen: ”För eller mot
revolutionen?” än i dag markerar, var den
viktigaste gränslinjen går i franskt
offentligt liv.
Detta förhållande ger naturligtvis först och
främst förklaringen till det utomordentligt
starka intresse, som fransk historieforskning
sedan gammalt ägnar åt revolutionsperioden.
LYDIA WAHLSTRÖM: Revolution och religion.
Gebers. 6: 50.
FRIEDRICH SIEBURG: Rofrespierre. Norstedts.
7:50.
Varje väsentligt nytt bidrag till dennas
belysning blottar samtidigt ett stycke av den
moderna statens grundvalar och underlättar
förståelsen av dagens företeelser.
Revolutions-forskningen har också kunnat glädja sig åt ett
kraftigt stöd från statsmakternas sida; endast
tack vare det från detta håll visade intresset
ha de ståtliga serierna av aktpublikationer
från revolutionstiden kunnat åstadkommas.
Flera lärda sällskap ha bildats med uppgift
att stimulera och stödja studiet av franska
revolutionen, och av Frankrikes historiska
facktidskrifter äro två, Les annales historiques
de la révolution jranqaise och La révolution
jranqaise, uteslutande ägnade åt samma
ämnessfär. En hel liten kår av historiker — bland
dem flera utlänningar — ha specialiserat
sig på revolutionstidens problem.
Förgrundsgestalternas insatser, den rätta innebörden av
”de stora dagarnas” dramatiska händelser,
kyrkopolitiken, de idépolitiska sammanhangen
— allt detta är föremål för en ständig debatt.
Men minst lika betydelsefullt är det
mödosamma detaljarbete, som ägnas åt studiet av
företeelser, som ligga utanför det
storpolitiska skådespelets rikt belysta scen och av den
anledningen icke fått den uppmärksamhet, som
deras faktiska betydelse berättigar dem till:
man analyserar opinionen och det sociala
tillståndet i olika landsändar vid tiden för
revolutionens utbrott, man studerar
kristidshushåll-ningens återverkningar i det ena eller andra
308
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
