Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälda böcker - Nutida svenskt måleri, anmäld av Georg Svensson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nutida svenskt måleri
Nutida svenskt måleri. Med en inledande översikt av Ragnar Hoppe. A.-B. Svensk
litteratur. 2 delar. I halvfranskt band 165:—.
Häftesverket ”Nutida svenskt måleri”
föreligger sedan någon tid tillbaka komplett i två
tunga och stiliga volymer. Arbetet gör inga
försök att dölja sina praktverksegenskaper.
Det praktfulla har kanske rentav betonats en
smula på bekostnad av det praktiska: så
många skinande blanka och tomma blad ha
inte förekommit i någon svensk bok på
åtskilliga år, och månget enkelt konstnärsord
framstår i en typografisk monumentalitet, som
skulle anstått de mäktigaste Goethe- eller
Nietzschecitat. Men så vill nu en gång den
svenska publiken ha det, antingen billigt eller
också verkligt garanterat dyrt och pampigt.
Och man kan aldrig avfärda detta verk som
enbart en vräkig lyxpublikation, därtill är det
för värdefullt till sitt innehåll och för
välredi-gerat. Att söka om ock i en dyrbar och endast
för ett fåtal tillgänglig form popularisera den
goda moderna svenska konsten var ett djärvt
och beundransvärt företag, som dock lär ha
ekonomiskt rättfärdigat sig på ett lysande sätt.
Förlagets idé har varit att presentera ett
urval av nutida svenska målare genom en
färgreproduktion av ett av konstnären själv
föreslaget verk samt ett kortfattat personligt
uttalande. Därtill ansluter sig några biografiska
data och ett porträtt, vanligtvis ett fotografiskt.
Inalles etthundrasex målare äro på detta sätt
representerade, och eftersom vi lära ha minst
fyratusen så kallade konstmålare i landet, kan
urvalet inte ha varit lätt. Men det har
uppenbart skett efter stränga konstnärliga mått
och man har ingen anledning att i huvudsak
önska det annorlunda. Bland
förgrundsfigurerna saknas Birger Simonsson, men här får
man väl förutsätta att konstnären själv icke
önskat ifrågakomma. Några av dem, som icke
fått plats i galleriet, ha soulagerats genom att
medtagas i den inledande, rikt illustrerade
essay, som skrivits av Ragnar Hoppe. Den ger
den fullständigaste översikt, som hittills
skrivits om det moderna svenska måleriet från
dess upprinnelse hos Josephson och Hill fram
till de allra yngsta. I sin helhet är ”Nutida
svenskt måleri” alltså för närvarande det
bästa uppslagsverket i sitt ämne.
I sin essay söker Hoppe med framgång dra
upp huvudlinjerna i det moderna måleriets
utveckling fram till nuet. När perspektivet blir
för kort förlora sig dessa linjer för ögat, och
artikeln övergår till en ren uppräkning av
konstnärsnamn, ordnade efter
sammanslutningar och lokalskolor. Det ligger i uppgiftens
natur att denna översikt måst hållas i en artig
och välvillig ton, men man har därför ingen
svårighet att märka, var författaren har sina
sympatier förlagda. Med påfallande känsla
tecknar han de stora föregångarnas insats.
Josephson, Hill, Sager-Nelson, Aguéli,
Isak-son voro de första fullt moderna männen i vår
konst och fingo också dyrt betala för sin
geniala framsynthet. De te sig nu i en halvt
mytologisk dager, som ensamma hjältar och
trotsare: Josephson och Hill sinnessjuka,
Sager-Nelson död i lungsot vid tjuguåtta års
ålder, Aguéli överkörd av ett lokomotiv i
Barcelona, just som publiken börjat bli mogén
för honom, Isakson i frivillig landsflykt.
De flesta av dessa föregångare voro så
medvetna om sin desorientering i tiden, att de
aldrig hoppades på att vinna sin kamp. Hur
mycket muntrare och segervissare marscherar
inte nästa generation, den som fötts i rätta
ögonblicket, in på arenan! Även de så kallade
”1909 års män”, Grünewald, Sigrid Hjertén,
Leander Engström, Einar Jolin, Nils Dardel,
Gösta Sandels, stötte ursprungligen på ett
kompakt motstånd från publiken, men de
tvivlade aldrig på att de skulle lyckas bryta ned
det. De voro för det första unga och för det
andra flera. Deras tidiga, av Cézanne och
313
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
