Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälda böcker - Giddy, Horton, Intermezzo i land, anmäld av Georg Svensson - Lulofs, Madelon, Hungerpatrullen, anmäld av Thure Nyman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
man genast villig att förvandla detta
historiska minus till ett litterärt plus: författarens
fantasi är det inget fel på.
Romanens ”jag” är en ung fänrik i engelska
flottan, som påmönstrar en jagare i Odessa,
just som Denikins vita armé trängts dit ned
av bolsjevikerna. Engelska och grekiska
krigsfartyg ligga i hamnen för att ta upp flyktingar
vid stadens omedelbart förestående fall.
Väntetiden är kanske för den äventyrstörstande
läsaren en aning lång, men litterärt är den
både lustigt och skickligt beskriven. Så
kommer då slutligen stadens panikartade
evakuering, under vilken Paul — den unge
fänriken — på grund av sina kunskaper i ryska
får hämta ombord en del förnäma flyktingar.
Under sin sista expedition i land för att söka
rätt på två engelska missionsofficerare blir
han avskuren från reträtten till fartyget och
indragen i strid mellan vita och röda.
Tillsammans med den enda överlevande i den vita
grupp han stött samman med, en liten rysk
kadett, blir han tillfångatagen av
bolsjevikerna. Det visar sig, att kadetten är en flicka
vid namn Tamara, onekligen en välbekant
romantisk situation men icke förty såsom den
här framställes rätt plausibel. De föras inåt
Ukraina, ibland tillsammans, ibland skilda åt,
och hamna i ett fängelse i Kharkov. Efter
några veckor skola de vidaretransporteras till
Moskva men lyckas tack vare en bilolycka
rymma tillsammans. Förklädda till bönder
och icke som omslagstecknaren synes tro till
kosackofficerare av Hollywoodmodell söka de
under otaliga strapatser ta sig tillbaka ned
till kusten. Spännande är denna
rymmar-historia och ofta ruskig, men därjämte djupt
rörande genom det oundvikliga, halvuttalade
kärleksförhållande som uppstår mellan de två.
Gossen insjuknar i tyfus, men flickan lyckas
föra honom ned till Svartahavskusten, där han
tas ombord på ett engelskt fartyg. När han
vaknar ur sin långa feberyra, är Tamara för
länge sen och för alltid förlorad för honom
i den ryska villervallan. Fartyget glider ut ur
Konstantinopels hamn på väg hem till
England, där en fästmö, som Paul för länge sedan
glömt, väntar på honom. Det är inte utan, att
läsaren känner ett stick av smärta, när de sista
trådarna mellan Paul och Tamara slitas av.
Georg Svensson
Hunger och överflöd
MADELON LULOFS: Hungerpatrullen.
Översättning av Saima Ful ton.
Norstedts. 7: —.
Som titeln antyder, handlar Madelon Lulofs
bok om en holländsk militärpatrull på jakt
efter ett atjinesiskt rövarband i norra Sumatras
djungel. Den går vilse, maten tar slut,
disciplinen upplöses, döden härjar i lederna, och
bland dem som äntligen räddas, är det
knappast någon som går ur leken utan ett
hopplöst handikap i fysiskt, psykiskt eller
moraliskt avseende för återstoden av livet.
Boken bygger på en verklig händelse, som
inträffade för tjugufem år sedan, och
författarinnan har gjort sig — ett för övrigt
tämligen onödigt och för det konstnärliga
intrycket inte alldeles fördelaktigt — besvär
med att noggrant datera och dokumentera
sin framställning av hungerpatrullens
vedermödor, och den formar sig delvis till en
plaidoyer för den olycklige befälhavaren,
underlöjtnant Nyhof, som på grund av sitt
misslyckande och dess fruktansvärda
konsekvenser berövas inte bara möjligheterna att
avancera vidare i tjänsten utan också
frukterna av ett mångårigt plikttroget arbete i
statens tjänst. Boken kan alltså sägas ha en
viss tendens. Den riktar sig mot det
byråkratiska systemet, som dömer efter bokstaven
och inte förmår höja sig till en mänsklig
och individuell syn på fallet, som låter den
lydande lida för den befallandes missgrepp,
som beskyddar den överordnade på den
underordnades bekostnad och låter den senare
umgälla följderna av en rad otursamma
omständigheter, som det inte stått L mänsklig
makt att undanröja.
Men allt detta skulle inte göra
”Hungerpatrullen” till en betydande bok, och det vill
man ändå gärna påstå att den är. Det
väsentliga och det som gör att den får en —
måhända oavsiktlig — syftning utöver det
speciella och i och för sig spännande och
intressanta fallet, är den belysning som kastas över
frågorna om mänsklig samhörighet, om
lydnaden och kraven på en ledare.
Underlöjtnant Nyhof har ansvaret. Han har
ansvar för att patrullen utför sitt uppdrag.
323
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
