Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Georg Svensson: Kommentarer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMMENTARER
vare ett privat initiativ, förberedes en speciellt
åt skandinaviska förhållanden, framför allt
politiska och kulturella, ägnad tidskrift, The
Northern Magazine. Den är hjärtligt
välkommen.
På konstens område är det relativt lätt att
skingra den engelska okunnigheten och, får
man hoppas, i samband därmed likgiltigheten.
Vårt konsthantverk har med framgång
lanserats i England, men vore det inte på tiden att
få till stånd även en representativ utställning
av svensk bildkonst från låt oss säga
Konstnärsförbundet till nuet. Om en dylik
skulptur- och måleriutställning sammansaltes med
känsla för det nationellt svenska och med
sinne för vad som ligger väl till för engelsk
publik borde den kunna bli en betydande
framgång. Att i samband därmed finna
förläggare för ett eller ett par arbeten om svensk
konst och kultur vore, om man känner de
engelska förläggarna rätt, inte svårt.
Publikintresset för konst är våldsamt i England
just nu, och utställningar och publikationer
avlösa varandra i en oavbruten ström. Svensk
konst är mogen för att med tillförsikt träda
in på den internationella arenan, och en
separatutställning i London skulle säkerligen
göra bättre effekt än vårt deltagande i den
parisiska världsutställningen. För resten,
varför inte flytta över den svenska
konstutställningen till London efter Parisutställningen?
Den tycks vara ovanligt förnuftigt
sammanställd. En samtidig bytesutställning av engelsk
konst i Stockholm skulle som antytts vara
motiverad och skulle ytterligare stimulera det
engelska intresse för Sverige, som vi sakna
och så väl behöva.
Den brittiska
utlands-propagandan
Engelsmännen ha när det gäller dem själva,
deras institutioner, deras livsformer och
nationella karaktär iakttagit en viss
hemlighetsfull
het, en överlägsen gåtfullhet som inte förfelat
att göra intryck på utlänningen. Det brittiska
psyket har lockat många utländska författare
till mer eller mindre skarpsinniga
utläggningar, och engelsmannen har med ett roat
småleende tagit del av porträttet: så, detta
skall alltså vara jag. Därmed har det i
allmänhet varit slut med kommentarerna, och någon
korrigering i form av självporträtt har man
knappast sett till. Utlänningarnas beundran
för engelsmännens förmåga att klara sig i
alla situationer, att muddle through, har icke
minskats av okunnigheten om de principer,
som ligga till grund för det brittiska
handlandet.
Nu tycks man emellertid i England ha funnit
tidpunkten inne för en upprustning även på
det kulturpolitiska området. I samma nummer
av The London Mercury, där
Strindbergrecen-sionen är införd, läser jag en artikel av
parlamentsledamoten lord Eustace Percy om
Storbritanniens kulturella utlandsrepresentation,
”The Projection of Britain”. Lord Eustace
Percy påpekar att Storbritannien äntligen
igångsatt en om också blygsam officiell
propagandaverksamhet i utlandet genom skapandet
av The British Council, som är en kulturell
motsvarighet till The Travel and Industrial
Development Association. British Council, som
tillkommit på initiativ av en del yngre krafter
inom Foreign Office, är en självständig
organisation men erhåller statsunderstöd och
samarbetar intimt med den brittiska regeringens
representanter i olika länder. Hur denna
organisation arbetar och vad den hittills uträttat
berör ej artikelförfattaren, som endast
framlägger några allmänna synpunkter på hur
den brittiska utlandspropagandan bör läggas
och vad den bör ta syfte på.
Viktigast är enligt hans mening att utlandet
får klart för sig hur det psyke är beskaffat
som ligger bakom icke den officiella brittiska
337
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
