Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Hur arbetar Ni? Enquêtesvar av Eyvind Johnson, Waldemar Hammenhög och Sven Stolpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUR ARBETAR NI?
dunkelt kosmiska innebörd jag naturligtvis
inte avslöjar förrän jag blivit fullt på det
klara med den, det vill säga aldrig..
Om flit och inspiration.
Jag anser författandet vara beroende och
även i behov av:
1. Flit.
2. Inspiration.
Möjligen kan författaren också vara
beroende av andra saker, som till exempel:
1. Vällevnad.
2. Nöd.
Till slut kan det tänkas att författaren
skriver av andra orsaker än att han befinner
sig i flit- och inspirationsartade tillstånd.
Han kan skriva av:
1. Äregirighet.
2. Elakhet och lust att plåga sig själv och
andra.
Bevekelsegrunderna för diktning (eller
för-fatteri) är väl lika klara och lika dunkla som
krigets.
*
En anmärkning:
Jag tror på glömskan som ett av
författarens bästa hjälpmedel. Detta kan ju verka
underligt, då en stor del av litteraturen varit
och är romaner som bygger på erinringar;
ja, ofta är en förevändning att berätta vackra
eller fula minnen. Jag menar inte heller så,
att det är bra för en författargeneration att
den näst föregående glöms bort, utan helt
enkelt så, att det kan vara bra för en
författare att kunna glömma så mycket av sitt
eget liv och i vissa fall av världen i övrigt
(i något fall omgivningen) att han kan skriva.
Förr hette det att kasta sig ut på fantasiens
vingar eller liknande, men i själva verket är
det ju koncentration.
Om en författare envist hänger sig fast vid
den vagn av så kallade verkliga fakta, som
rullar genom tillvaron, och ägnar sitt liv åt
att bevisa att två gånger två är fyra (vilket det
emellanåt är), talar han visserligen om
sanningar, som dock kan tänkas vara kända
förut; men om han lyckas glömma att två
gånger två ibland är fyra — så kan han
möjligen bli fri och skriva ner saker av ännu
större vikt, till exempel att två gånger två är
sjuttiotre under en viss stjärnkonstellation.
Därmed menas inte att han skall
undanhålla sin läsekrets sådana sanningar som att
den kapitalistiska hushållningen håller på att
ta livet av mänskligheten.
Om den slutliga versionen av ett diktverk.
När en författare läser igenom sitt (med
flit, anteckningar och inspiration tillverkade)
manuskript kan han vid vissa tillfällen, om
han har tur, få en aning om vad han velat,
vad han strävat efter.
Waldemar Hammenhög:
Om man skall svara någorlunda adekvat
på de frågor Ni framställt, måste man kanske
begränsa tiden, det vill säga svara på hur
man arbetar just nu. Men även detta blir
problematiskt: ens nuvarande arbetssätt är
strängt taget blott en kompromiss som man
innerst inne inte är alldeles nöjd med.
När Ni undrar vilken tid på dygnet som
är ur arbetssynpunkt bäst, eller åtminstone
mest anlitad, framstår skillnaden mellan förr
och nu synnerligen bjärt för mig. Förut var
jag helt hänvisad till nattens timmar,
eftersom jag den övriga tiden måste sysselsätta
mig med ”produktivt”, matnyttigt arbete. Det
var ett enkelt nödtvång. Nu disponerar jag
min tid helt och hållet — och arbetar aldrig
under nattens timmar. Däremot läser jag
gärna då — kanske även detta en ”hämnd”,
eftersom jag förr till min grämelse inte hade
tid att både läsa och skriva om nätterna.
Även i fråga om vilken årstid, som jag
liksom skulle känna som särskilt befruktande och
366
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Sep 17 22:52:51 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/blm/1937-5/0036.html
