Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ragnar Svanström: Engelsmän - Grigg, Sir Edward, The Faith of an Englishman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ENGELSMÄN
ligga till grund för det brittiska
regeringssystemet, äro de yppersta, som något folk
någonsin utvecklat, och att intet imperium
någonsin gjort så mycket för frihetsbegreppets
utbredande och bevarande som det brittiska.
Han är uppfylld av medvetandet om ”det
oerhörda ansvar för mänsklig välfärd”, som
imperiet har. Han citerar William Pitts
ryktbara ord om att ”England kan rädda sig självt
genom sina ansträngningar och Europa genom
sitt exempel”. Han citerar också Wordsworths
berömda sonett:
Enough if something from our hands have power
To live and act and serve the future hour.
And if, as towards the silent grave we go,
Through love, through hope, and faith’s transcendent
dower,
We feel that we are greater than we know,
och han tillägger, att just den sonetten av den
mest engelska av alla engelska skalder är det
perfekta uttrycket för den anda, som under
ett helt århundrade besjälade engelsmännen
i deras egenskap av herrar över en fjärdedel
av världen. Disraelis, Salisburys och
Chamber-lains skuggor glida fram över den scen han
skildrar, och längst bort i bakgrunden skymtar
Runnymedes hed, platsen för ”the first great
birth of Freedom”.
Det är kontentan av sir Edwards politiska
tro. Så kommer tillämpningen av hans åsikter
och principer på den aktuella situationen. Jag
saxar ur hans framställning följande:
”Kriget är för närvarande inte oundvikligt.
Men det kommer att bli det, om England inte
rycker upp sig ur sitt nuvarande
svaghetstillstånd, framkallat av tvivel och splittring.
Vi kunna förhindra utbrottet av ett nytt
krig. Intet annat land kan göra det. Med den
måttstocken är vår uppgift utmätt.
Det brittiska imperiet måste ta ledningen.
Nationernas förbunds framtid beror på oss.
Vi kunna rädda det eller krossa det.”
Vad Grigg här säger, är ju ingenting nytt.
Det har i liknande situationer och liknande
ordalag sagts om och om igen under
föregående årtionden och århundraden, av Pitt
och Palmørston, av Gladstone och sir Edward
Grey. Det utgör den röda tråden i Englands
hela moderna politiska historia. Det har
emellertid sitt intresse att konstatera, att denna
klassiska tanke om Englands särställning i
historien och dess specifika mission i världen
just nu kunnat få en så på en gång hänförd och
besinningsfull förespråkare som sir Edward
Grigg. Har han för övrigt inte rätt? Vilken
anhängare av den demokratiska frihetstanken
är väl för närvarande böjd att förneka
betydelsen av Englands historiska mission? Och vem
skulle ej vilja hoppas, att, såsom Grigg
uttrycker sig, ”blue waters are ahead of us”,
blott England sloge in på en moderat och
tolerant politik och stärkte sitt försvar så
pass, att kriget hölles borta från Västeuropa
så länge att det ekonomiska livet åter börjat
blomstra upp?
I snabba, skarpa drag tecknar sir Edward
den politiska situationen av i dag. Han är
skeptisk mot Nationernas förbund, så
skeptisk till och med, att han i ett med särskild
känsla skrivet kapitel kräver, att England
skall inskränka sina förpliktelser mot
förbundet till att gälla endast Västeuropa — ty
en generell förpliktelse att trygga freden
genom krigiska aktioner skulle, menar han,
mycket snart sätta hela världen i brand och
därigenom förhindra det brittiska riket att
fullfölja sin stora mission. Triangelproblemet
England—-Tyskland—Frankrike dominerar för
närvarande den politiska scenen, konstaterar
han vidare. Att ångest och fruktan kommit
över Europa, beror enligt hans förmenande
uteslutande på Tysklands uppträdande. Om
hela Europa och hela världen för närvarande
rusta, så beror det på att Hitler rustar.
Tyskland är numera den starkaste makten på
konti
395
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
