Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ragnar Svanström: Engelsmän - Grigg, Sir Edward, The Faith of an Englishman - Hollis, Chr., Foreigners Aren’t Fools
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ENGELSMÄN
upphört att tro på vår mission utan att
upphöra att beundra oss själva. Och en dylik
Narkissosattityd lämpar sig inte alls för en
nation, som har en Atlas’ börda att bära och
en Herkules’ mödor att dragas med.”
Griggs bok är en appell till det engelska
folket. Den vill samla och ena och fixera
uppgifter för nationen i dess helhet. För en
utländsk publik är den en ypperlig
orientering. Man kan inte annat än sympatisera
med hans levande patos och hans brinnande
tro på Englands uppgift i världen. Och man
hoppas bara, att hans bok i någon mån skall
kunna bidra till förverkligandet av hans
drömmar — ”the blue waters ahead of us”.
Ytterligare en bra bok — Christopher
Hollis’ ”Foreigners Aren’t Fools”.
En engelsman befinner sig ombord på en
ångare någonstädes ute på Atlanten. Han
fördriver tiden med att diskutera storpolitik i tur
och ordning med en italienare, en tysk, en
fransman, en ryss, en japan och en amerikan.
Det utspinner sig en serie dialoger av det
slag, som hos oss odlats av Riitger Essén.
Christopher Hollis kan konsten. Han är väl
bevandrad i den internationella politikens
irrgångar. Han är underhållande, snabbtänkt och
fördomsfri och äger en betydande förmåga att
säga tänkvärda saker på ett kvickt och
till
spetsat sätt. Hans bok rekommenderas till
studium.
Italienaren bygger upp ett fyndigt försvar
för Mussolinis abessinska krig, tysken pläderar
skickligt till förmån för Hitlers inmarsch
i Rhenlandet, fransmannen tolkar vältaligt
sina landsmäns längtan efter säkerhet, ryssen
försvarar med siffror och statistik den
kommunistiska staten som framtidsmål. Alla
anklaga de engelsmännen för hypokrisi, egoism
och oförmåga att sätta sig in i andra folks
känslolägen och tänkesätt. Och i bokens sista
kapitel erkänner engelsmannen för sig själv,
att det engelska folkets tro på att dess politik
i moraliskt hänseende står så mycket högre än
alla andra folks, kanske inte är så berättigad
som mr Smith och mr Brown i generationer
älskat att inbilla sig.
”Engelsmännen har det övertaget över alla
andra folk, alt de äro fullständigt ärliga, när
de äro fullständigt oärliga”, kommenterar den
amerikanske kritikern. ”Om vårt nederlag
(i samband med den abessinska krisen) kunde
frigöra oss från den dåraktiga illusionen, att
ett ord från Downing Street alltjämt länkar
världens öden, såsom det faktiskt gjorde på
Palmerstons tid”, tillägger mr Hollis själv,
”så skulle det bli den lyckligaste tilldragelsen
i vårt liv.”
”Foreigners Aren’t Fools” är en bok,
som hedrar sin författare, liksom den
framgång den haft hedrar det engelska folket.
27. — B. L. M. 1937.
397
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
