Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl Asplund: Örn och ejder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARL ASPLUND
ÖRN OCH EJDER
Ingenting kan så min själ förhäxa
som en tångvik på en havsbandsö.
Grova, gröna umbellater växa
ibland solblekt strandvrak, som skall dö.
Livet spränger fram bland nötta stenar
varmt och trotsigt — smultron, en och al.
— Finns för krypande och sega enar
någon gnejs för sliten och för kal?
Vandra tyst, där stormens blonda jätte
som på lek malt mänskoverk till stoft
— här en skalad stomme till en vätte,
där en rundnött spillra av en toft. . .
Själva gnejsen sträckes istidsbiten
som en knuten näve till försvar,
trumpen, stormvan, blank och vattensliten,
men med ginst och hjortron i förvar.
I en tall, vars kronogrenar kvistats
och förträngts till kapitalets form,
har ett havsömspar sen gammalt vistats
— råa enslingar av rov och storm . . .
507
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
