Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gunnar Mascoll Silfverstolpe: Svensk bokkonst 1837—1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK BOKKONST 1837 — 1937
i bindningen, och det är mycket ömtåligt för
fukt. Geijers ”blå bok” är härvidlag en typisk
produkt. Men även i andra hänseenden läto
våra konstförvanter sig åtskilligt komma till
last. Trycket är ofta grumligt och
tryckerierna ryggade inte ens tillbaka för grovt
slarv — som då den som förläggare mycket
ansedde Zacharias Hæggström tillät sig att
å de sista sidorna av Sophie von Knorrings
”Ståndsparaleller’’ (1838) använda en annan
stilgrad än i boken för övrigt. Vill man
riktigt se hur påvra tryckeriförhållandena
stundom voro i vårt land under dessa i
litterärt hänseende blommande decennier kan
man lämpligen betrakta Almquists ”Amorina”,
tryckt 1839 i Jönköping hos J. P. Lundström,
vilken genom en ödets nyck väl är den ende
svenske boktryckare som blivil glorifierad
i en stor dikt!
Genom sitt lilla format är även en annan
av 1837 års stora böcker — Fredrika
Bre-mers ”Grannarne” — mycket representativ
för tidens bokkonst. Med Atterboms ”Poetisk
kalender” (1812) introducerades fickformatet
— duodes eller liten oktav — i den svenska
vitterheten, och för de under romantiken
florerande julkalendrarna kunde inte ens den
påhittigaste redaktör tänka sig ett större
bokblock. I dessa julböcker ingingo ju även
längre noveller och en typolog kan
förmodligen göra gällande att det var härifrån våra
förläggare fingo idén att publicera romaner
i detta hanterliga format. Mera sannolikt är
dock att uppslaget kom utifrån; det kan ju
påpekas att ”Tauchnitz Edition”, som firar
hundraårsjubileum samma år som Bonniers
förlag, från början sände ut sina volymer
i ett format, som inte spränger en rockficka.
Alltnog — 1830- och 1840-talens svenska
människoskildring spreds till allmänheten
i smånätta band, och då H. G. Clarke & Co.
i London år 1844 ansåg sig kunna mäkta en
samlad upplaga av ”The Novels of Fred-
Ur P. D. A. Atterboms ”Samlade dikter”. Uppsala
1837.
rika Bremer” var apparitionen originalens
modesta. Formatet visade sig emellertid vara
så populärt att det kunde tänkas reta aptiten
även för andra bokförlagsartiklar än romaner.
Sålunda gav Adolf Bonnier med början 1834
ut en stor serie, ”Klassiska författare i Swenska
Witterheten”, i miniatyrformat, och antagligen
inspirerad av detta företag startade A. G.
Hellstens boktryckeri några år senare ett
liknande kabinettsbibliotek av ”Utmärkta och
klassiska arbeten av svenska författare” under
redaktion av P. A. Sondén.
Bokbindarna befunno sig i allmänhet på
samma nivå som boktryckarna. Å ryggarna
607
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
