Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Edmond Jaloux: Nya franska böcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYA FRANSKA BÖCKER
vara tillräckligt att säga, att i den sista delen
har monsieur de Courpière, som alltid
okritiskt anammat de mest avancerade åsikter av
fruktan att verka borgerligt efterbliven,
återkommit från Moskva som en entusiastisk
anhängare av Sovjet. Han skyndar sig att
sprida det nya evangeliet i en strängt mondän
miljö, lika snobbig som han själv, vilken med
förtjusning proklamerar hans kommunism,
liksom deras förfäder med förtjusning hälsade
1789 års revolution, som slutade med att
halshugga dem och driva dem i landsflykt. Det är
skildringen av denna lilla lättrörda grupp av
absurda och löjliga människor, som givit
Abel Hermant ämnet till en ypperligt skriven
roman, subtil, elak och träffande i sina
detaljer. Man får icke därav draga den
slutsatsen att det franska samhället i sin helhet
liknar de excentriska figurerna i denna bok,
men dessa excentriska figurer äro i alla
händelser fint iakttagna.
Henry Bordeaux har förblivit trogen den
form av romantiskt iakttagande, vars
upprinnelse vi återfinna i vissa verk av Balzac
och som har i särskilt hög grad utvecklats av
Paul Bourget. ”Au pays des Elisabeth” är en
förtjusande berättelse om sex unga flickor,
som uppfostras i den största frihet i Grasse.
Henry Bordeaux’ älsklingsidé är att sederna
kunna förändras på ytan utan att detta har
någon inverkan på karaktärernas grunddrag.
De unga franska flickorna ha på sista tiden
erhållit en frihet som de aldrig haft före 1914.
De diskutera allt, komma och gå som de vilja,
umgås med vem som helst, men när
prövningens stund kommer, det vill säga
kärlekens, skall man finna dem precis likadana
som deras mödrar och mormödrar voro.
Denna tes illustreras av en nätt historia, där
man får se de sex unga flickorna, som blivit
ruinerade vid sin fars död, på väg att räddas
genom den äldsta systerns giftermål med en
gammal vän till familjen, som egentligen varit
mycket förälskad i hennes mor. Hon går till
sist med på detta giftermål för att hennes
systrar skola slippa hamna i halvmisär, men
hon lider av att icke vara älskad för sin egen
skull utan endast till minne av en bortgången.
Och denna förvirring förblir för henne ett
allvarligt hinder för en harmonisk förening
med maken. Och ett drama uppstår, som utan
att obotligt upplösa äktenskapet dock i stort
sett ödelägger det. Detta ämne är delvis
detsamma som Paul Bourget behandlat i ”Le
Fantöme”, Guy de Maupassant i ”Fort comme
la mort”, Maurice Donnay i ”L’Autre danger”.
Henry Bordeaux har löst problemet på ett
helt annorlunda och mycket originellt sätt.
Pierre Benoits romaner handla nästan
alltid om hur en man går moraliskt under
för en onaturlig eller bisarr kvinnas skull.
Visserligen är det ibland raka motsatsen som
händer, såsom i ”Le lac salé” och
”Fort-de-France”, där man alltså får se hur en ren, fin
och känslig kvinna råkar i slaveri i ena fallet
under en mormon, i andra fallet en nära nog
bestialisk neger.
Pierre Benoit har förvisso upptäckt vampen
före den amerikanska filmen. Redan i
”1’Atlan-tide” har han som bekant framställt en slags
öknens Kleopatra, som älskade, lät döda och
därefter balsamera en hel rad officerare. Ty
det måste tilläggas att det i allmänhet är
krigare som äro föremål för det
förstörelseraseri som utmärker de kvinnor som upprinna
i Pierre Benoits fantasi. I hans sista bok,
”Les compagnons d’Ulysse”, är det ett helt
regemente i en uppdiktad sydamerikansk stad
i Colombias gränstrakter som är utsatt för
en vacker kvinnas nycker och infall. Denna
kvinna äger ett hotell i staden som samtidigt
är en tvetydig dansrestaurang. Ett plötsligt
utbrytande krig rycker soldaterna ur hennes
förtrollning, så mycket mer som hon själv
är föremål för fiendskap från en stor politisk
ledare och tapper soldat, vilken med harm
641
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
