- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Oktober 1937 Årg. 6 Nr 8 /
673

(1932-1999) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälda böcker - Thiess, Frank, Tsushima, anmäld av Sven Stolpe - Raymond, Ernest, Det var en gång en familj, anmäld av Artur Lundkvist

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

RECENSIONER

Tsushima i ny belysning

FRANK THIESS: Tsushima. Översättning av
Ragnar Berg och Louis Renner.

Bonniers. 9: 50.

I dessa dagar, då japanernas kaRblodigt
iscensatta massaker i Nanking väcker en
ny-upprustad världs uppmärksamhet och intresse,
har den tyske författaren Frank Thiess’ stora
bok om det rysk-japanska kriget 1905 kommit
rätt väl till pass och blivit en verklig
bestseller. Boken hör till en genre som på senare
år blivit alltmer populär: den lätt
romantiserade, patetiska historiska skildringen. Genren
är inte uteslutande sympatisk. Stefan Zweig
har förfallit till ytliga effekter och banal
psykologi (i ”Marie Antoinette”, annars en
briljant förströelsebok) och okunnighet och
ytlighet (i Erasmusboken). Frank Thiess’
stora lunta verkar också hopslagen av en
författare, som fikar efter världssuccé; den
berättar ett spännande händelseförlopp så
rafflande som möjligt och tvekar icke att ställa
upp hjälten i en rätt banal, heroiserande
filmbelysning.

Men boken är verkligen spännande! Den är
i själva verket så outhärdligt spännande, att
man inte kan lägga den ifrån sig oläst. Thiess
följer i detalj den ryska eskaderns vanvettiga
färd från Östersjön till Tsushima, och han
ger ohyggliga prov på korruptionen och
disciplinlösheten i den kejserliga ryska
förvaltningen. Den ryska eskaderns chef amiral
Rosj destvenskij gör han till föremål för en
verklig äreräddning; han växer till en patetisk
hjältegestalt, som utför en av världshistoriens
största bragder, och som mänskligt att döma
skulle ha kunnat vinna kriget, om han icke
råkat ut för kolningsbekymmer på vägen, som
hans överordnade hemma i Ryssland inte hade
energi nog att avhjälpa. Man kan diskutera,
huruvida denna framställning är hållbar, men
obestridligt förefaller, att Rosj destvenskij var
en verklig ledarbegåvning, vars förmåga att
— i revolutionstider! — sammanhålla sin
hårt pressade flotta under den oändliga
färden gör skäl för epitetet övermänsklig.
Slutepisoden är också tilltalande i sin dystra
storhet: hemkommen blir han attackerad men
vägrar att skylla ifrån sig på de oduglingar,

som faktiskt hade ansvaret för katastrofen.
När man frågade honom, om förräderi var
orsaken till nederlaget, svarade han lugnt:
”Nej, vi kan inte skylla på något förräderi.
Vi var inte starka nog, och Gud sände oss
otur.” En annan rysk amiral — Nebogatov —
föredrog att i den engelska pressen rikta en
mördande kritik mot den ryska förvaltningen.
Rosjdestvenskij, som visste mer än någon
annan om dess upprörande brister, svarade:
”Sanningen är mycket enkel. Japanerna sköt
bättre än vi.” Han kunde heller inte
överbevisas om något militärt fel, avsattes
emellertid som amiral, bar sitt öde lugnt och dog
i tystnad två och ett halvt år senare.
Eftervärlden har skänkt honom sitt förakt, medan
den slösat sin beundran på hans motståndare
amiral Togo. Det japanska väldets sista
bragder i Kina kan kanske komma en och annan
att vilja revidera sin syn på det ryska
nederlaget 1905. Vad vi nu skulle behöva vore en
verkligt sakkunnig bok, som på samma levande
sätt upplyste oss om den japanska
imperialismens sanna ansikte. I närvarande stund är
de japanska politiska och militära ledarnas
psykologi ett helt obegripligt kapitel. Det
vore ett lockande företag att försöka finna
de eventuella mänskliga motiven bakom den
brutala sadismen i den japanska politiken
i Kina. Sven Stolpe

Familjen sitter modell

ERNEST RAYMOND: Det var en gång en
familj. Översättning av Ragnar af Geij
erstam. Hökerbergs. 8: 75.

Efter framgången med ”Fräls oss ifrån
ondo” förra året har Ernest Raymond nu fått
en ny bok översatt. Om jag inte tar fel är den
av tidigare datum, men också den är skriven
av en mycket skicklig författare, som
intresserar genom sitt allvar och sin erfarenhet.
Denna gång gäller det inte ett drama, under
vars tyngd ett par små människor växer och
når utanför vardagen; här är det en
blomst

673

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 18 00:32:05 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1937-8/0095.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free