Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälda böcker - du Maurier, Daphne, Värdshuset Jamaica, anmäld av Thure Nyman - Kelm, Karlton, Mormor flyttar runt, anmäld av Johannes Edfelt - Clark, Gideon, Men störst av allt är kärleken, anmäld av Thure Nyman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
blivit nästan svagsint av rädsla för att hennes
husbondes dunkla förehavanden ska komma
i dagen. Ty att det försiggår någonting hemskt
och hemlighetsfullt i och omkring det dystra
huset, har Mary redan från början fått klart
för sig, men hon är en flicka med både ruter
och hjärter i och beslutar sig för att avslöja
sin brottslige morbror och rädda sin moster
från följderna av hennes eventuella
medbrotts-lighet. Hon kommer sålunda att spela ett slags
detektiv före detektivernas tidevarv, ity att
handlingen tilldrar sig i början på
aderton-hundratalet. Steg för steg som i en modern
detektivroman avslöjar sedan författarinnan
vari brottet består, och den slutliga
upplösningen är lika överraskande som dramatiskt
motiverad. Utan att stegras till några
nerv-påfrestande höjder hålls spänningen vid makt
boken igenom, figurteckningen håller måttet,
och även om man inte blivit klokare av
läsningen har Daphne du Mauriers roman skänkt
en god underhållning. Till slut bör kanske
tilläggas, att Marys kärlekshistoria med
värdshusvärdens bror bildar ett ljust inslag i
intrigens makabra ränning. Det är alltså en ”riktig
roman”. Thure Nyman
Kortare anmälningar
KARLTON KELM: Mormor jlyttar runt.
Översättning av Anna Lamberg Wåhlin.
Gebers. 5: 50.
Med kusiner till Sinclair Lewis’ mr Babbitt
stiftar man bekantskap i Karlton Kelms till
ytterst vårdad svenska överflyttade roman
”Mormor flyttar runt” (”The Cherry Bed”).
Det är bara det, att deras miljö är mindre
metropolisk än Babbitts. Eljest förhåller det
sig så, att ränderna gå aldrig ur, och vi
möta hos dessa småstadsexemplar från ”The
Middle West” samma småsint gnatiga
livsuppfattning, samma avundsjuka vaksamhet
och samma lust för intriger som hos deras
mera huvudstadsbetonade andliga släktingar.
Trådarna i denna härva av småborgerliga
dygder skötas av ”mormor Corley”, en rask
och livlig person med klara moraliska
begrepp, beskäftig och oförvägen. Genom
en ödets nyck kommer hon i sällsport intim
kontakt med sin släkt. Omväxlande kommer
hon att bo hos sina barn, Edith, Flora och
John. Hon lär känna dem kanske endast
alltför väl, men söker ställa allt till rätta, trots
att hon har svårt att smälta deras
hundraprocentiga småaktighet och futtiga egoism.
Hennes hjärta är, när allt kommer omkring, hos
Roy, familjens svarta får, som aldrig kunnat
förlika sig med den småskurna släkten.
Det är en enkel och flärdlös berättarkonst
Karlton Kelm presterat med denna roman,
som likväl rymmer några icke oävna studier
av amerikansk kälkborgerlighet. Miljön, den
typiska amerikanska småstaden och dess
instängda atmosfär, förefaller väl träffad. Man
sitter under läsningen upp till halsen i
mänskliga futiliteter. Det kan understundom vara
nyttigt, som kur betraktat. Johannes Edfelt
GIDEON CLARK: Men störst av allt är
kärleken. Översättning av Lalla Dunér.
Hökerbergs. 7: 50.
Den engelske författaren Gideon Clarks
roman ”Men störst av allt är kärleken”
skildrar ett livsöde, som väl var tänkbart men inte
realiserbart för låt oss säga femtio år sedan:
en flicka av enkel härkomst som når en av
statsmaskineriets viktigaste poster. Hon börjar
som lärarinna och slutar som
undervisningsminister i en socialistisk ministär. Att hon
kommer så långt beror delvis på att hon på
grund av ett så kallat felsteg tvingas ur sin
en gång inslagna bana och råkar hamna i
politiken, där hon tack vare intelligens och
skönhet i förening gör sin ovanliga karriär. Kylig
av naturen bär hon på djupet en förmåga av
lidelse som vid ett par tillfällen slår ut i full
låga, och problemet i hennes liv är att
balansera mellan sin längtan efter man och hem och
kärleken till det verksamhetsfält där hon funnit
intellektuell tillfredsställelse. Hon väljer
slutligen det senare och drömmer, sedan politikens
kastvindar satt henne ur funktion, om
”bildandet av ett kvinnoparti, om ett fälttåg
gentemot vad kvinnorna kallade kärlek — inte
emot kärleken själv — emot det allt
uppslukande intresset för männens gillande och
beundran, emot den ständiga kampen för att
bibehålla en mans kärlek”. Det är ett modernt,,
antiborgerligt ideal författaren tecknat i
Charlotte Lindsays gestalt, och läsaren delar gärna
hans sympati för henne. Porträttet är
psyko
684
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
