Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälda böcker - Clark, Gideon, Men störst av allt är kärleken, anmäld av Thure Nyman - Bull, Jacob B., Jutulskaret, anmäld av Thure Nyman - Seligman, Edwin R. A., Den ekonomiska historieuppfattningen, anmäld av Åke Thulstrup - Notiser om utländsk litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NOTISER OM UTLÄNDSK LITTERATUR
logiskt trovärdigt utan alt nå några större
djup, och bifigurerna — männen omkring
lärarinnan, ammunitionsfabriksarbeterskan,
strejkorganisatören och den första kvinnliga
ministern i England — för en tämligen skugglik
tillvaro. Det är inte den stora diktens vingslag
som susar över Gideon Clarks roman, men den
är rejält gjord och ger ett och annat att tänka
på. Och nog skulle världen se åtskilligt
annorlunda ut, om Charlotte Lindsays kvinnoparti
kunde rå på den tarvliga flirt som för många
tycks ha blivit det enda resultatet av kampen
för sexuell frigörelse. Thure Nyman
JACOB B. BULL: Jutulskaret. Översättning
av Aslög Davidson och Elsa Thulin.
Gebers. 3: 50.
Den som vill ha en dosis
vildmarksroman-tik till omväxling med den vanliga litterära
dieten torde kunna få sitt lystmäte av den
norske författaren Jacob B. Bulls nu till
svenska översatta roman ”Jutulskaret”.
Handlingen tilldrar sig på femtonhundratalet och
rör sig om en bondson som på något mystiskt
sätt fått tattarblod i ådrorna, fastän bägge
föräldrarna tillhör den bofasta befolkningen.
Detta främmande inslag driver honom som en
ond makt att överge hus och hem och slå sig
ihop med strykarfolket, leva en fredlös’ liv
i skogar och fjällklyftor. Samtidigt dras han
emellertid till det trygga livet på egen gård
och gör ett försök att på nytt slå rot. Hur det
hela avlöper må överlämnas åt den eventuelle
läsaren att själv utröna. Det kan tilläggas att
de bägge krafter som strider om hans själ
tagit gestalt i två kvinnor, en mörk och en
ljus, som han älskar och som älskar honom.
Motivet, som tycks bygga på en gammal
sägen, har utformats i en arkaiserande stil
som passar utmärkt. Om man likväl lämnas
rätt likgiltig av det hela, är det beroende på
att gestalterna saknar den monumentalitet
som ensam kan förläna det primitiva
verkningskraft. Etnografiskt förefaller den lilla
romanen vederhäftig. Thure Nyman
EDWIN R. A. SELIGMAN: Den ekonomiska
historieuppfattningen. Översättning av
Arne och Gunnar Hirdman.
Natur och Kultur. 3:—.
Ovanstående arbete av den frejdade
amerikanske nationalekonomen utkom visserligen
för många år sen, men den svenska upplagan
bör i alla fall mottas med tacksamhet.
Debatten om den ”materialistiska
historieuppfattningen”, som den gängse termen lyder, står
ju på dagordningen hos oss liksom
annorstädes, och Seligmans väl dokumenterade och
väl balanserade uttalande i frågan fyller givet
sin plats. Man skulle önska, att detta lilla
arbete blev läst i de kretsar, där man av
någon sorts missförstådd ”idealism” anser sig
böra mobilisera alla tillgängliga röstresurser
i kampen mot ”marxismen”. Seligman
utreder ytterst klarläggande det missförstånd,
som detta slags demagogi bygger på. Marx’
historieuppfattning — kallad den
”materialistiska” eller ”ekonomiska” — behöver ju
inte nödvändigt kopplas ihop med hans
spekulationer om det socialistiska framtidsriket.
Seligman finner den marxska
historieuppfattningen i stort sett mycket berättigad, såvida
man inte driver den till överdrift.
Doktrina-rism är här som annars av ondo. Ett kraftigt
understrykande av den sociala faktorn i den
historiska utvecklingen behöver inte innebära
något förbiseende av de ”andliga krafterna”,
inskärper Seligman. Var man ska sätta
gränsen mellan det sociala och det personliga är
ofta ett svårt problem, och några generella
regler kan näppeligen ges. Det förefaller
dock, som om Seligman med sina skickliga
formuleringar skulle ha gett ungefär det
maximum av generalisering, som kan tillåtas
på detta område. Åke Thulstrup
Notiser om utländsk
litteratur
Studier i Johannes V. Jensens Lyrik. Verseteknik,
Sprog og Stil av Harry Andersen. I. Levin
& Munksgaard. Köpenhamn 1936.
Harry Andersens som doktorsavhandling
framlagda, omfattande studier i Johannes V. Jensens
lyrik är ett vägande bidrag till den filologiska
litteraturforskningen. Detta specimen företer i fråga
om materialets disposition och problemens
behandling stora likheter med Nils Svanbergs eleganta och
ingående avhandling om nittitalets stil. Med
avseende på grundlighet lämnar den intet övrigt att
önska. På trehundra sidor stor oktav granskas här
685
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
