Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ronald Fangen: Brev från Norge - Anmälda böcker - Thesen, Rolv, Garborg: Europearen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RONALD FANGEN
man går omkring i det lilla huset, kommer
man att förstå något av Garborgs
förutsättningar. Han tillhörde den verkliga allmogen,
fattiga pietister som sleto för sitt liv och
stredo mot sin Gud. Vilken kamp har inte
Garborg måst utkämpa för att komma upp
ur fattigdomen, skaffa sig kunskaper, frigöra
sig från ångesten, tillägna sig sin tids
bildning och göra sina gåvor fruktbärande i
produktivt arbete! Ingenting är mera spännande
hos Garborg än denna hans kamp för att
övervinna barndomshemmet. När Garborg talar
om frigörelse, då är ordet mättat av
spänning och dyrköpt innehåll. Det är någonting
heroiskt över den unge Garborg.
Doktor Rolv Thesen har skrivit ett verk
om Garborg, varav de två första banden nu
ha utkommit på Aschehougs förlag. Första
bandet heter ”Frå Jærbu til europear” och
är övermåttan gripande, därför att Garborg
själv under denna period av sitt liv var så
gripande. Andra bandet heter ”Europearen”
och utkom förra hösten.
Att vara europé var på den tiden det högsta
beröm en norrman kunde få. När man skulle
prisa Georg Brändes, hette det alltid, att han
hade infört Europa i Norden, eller att han
hade öppnat fönstren till Europa.
”Hoved-strømninger” har otvivelaktigt betytt mera
här i Norden än något annat kritiskt och
litteraturhistoriskt verk — och orsaken var
densamma — verket ledde de andliga
strömningarna i Europa in över Norden.
Under denna Garborgs mest utpräglat
”europeiska” period klagar han ofta och bittert
över de små förhållandena i Norges lilla
huvudstad. När han är på utrikes resa, gruvar
han sig för att komina hem igen, och när han
är hemma, längtar han efter att få komma ut.
Under denna period har han inte heller någon
stark tro på den norske bonden,
bondekulturen var för honom trång och isolerad. För
att tala med Thesen: ”Han ville ett norskt och
europeiskt Norge.”
Kristendomen tedde sig för honom under
denna period som en farlig fiende.
Psykologiskt är detta mycket lättförklarligt. Han kom
från en strängt pietistisk miljö, och han hade
uteslutande upplevt kristendomen som hot och
fruktan. Han måste helt och hållet avreagera
denna ångestkristendom, innan han kunde bli
en fritt tänkande och produktiv personlighet.
Denna hans personliga erfarenhet och position
blev för honom allmängiltig. Kristendomens
moralbegrepp framstodo för honom som ett
tvång. Frihet var det stora ordet — fri
kärlek, fri tanke, ett nedrivande av alla rådande
institutioner och av hela det existerande
samhället. Garborg var anarkist, och han trodde
på revolutionen som inledningen till det
tusenåriga riket. Han såg inte, att kristendomen,
alla missbruk och alla kyrkans utväxter till
trots, var grundvalen för hela det
humant-sociala framstegsarbetet. Och han förstod inte,
att utan kristendomen blir hela den sociala
kampen brutal och hänsynslös på ett helt
annat sätt, därför att respekten för den
enskilda individen försvinner. I Thesens bok
talas ständigt om Garborgs ”vonbrott” — hans
svikna förhoppningar. Det var i alla fall en
välgärning, att Garborg och alla de andra
framstegsoptimisterna och anarkisterna från
det norska åttiotalet inte fingo uppleva den
tid vi nu leva i. Vad voro alla deras
”vonbrott” mot den djävulskt brutala desillusion
som nu skulle ha dömt hela deras saliga
fram-stegstro och människosyn? De skulle ha fått
uppleva att se kristendomen bekämpad och
utrotad i stora stater, men inte för att lämna
plats för den frihet de menade att
kristendomen slängde vägen för, utan för en terror
och ett människoförakt som inte äro möjliga
utan att kristendomen förnekas och utrotas.
Och de skulle ha fått erfara, att alla de
712
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
