- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / November 1937 Årg. 6 Nr 9 /
723

(1932-1999) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Hj. Linder: Wadköpings uppkomst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

WADKÖPINGS UPPKOMST

staden). Olikheterna äro emellertid betydande.
Wadköping är i själva verket ingenting annat
än en större mellansvensk stad med förnäma
anor och traditioner, andliga och materiella.
Särskilt förknippade med stad och län äro:
Hans nåds testamente, Vi Bookar etc.,
Loewen-historier, Komedier i Bergslagen (synnerligast
sista delen Knutsmässo marknad), En döds
memoarer, Markurells, Farmor och Vår Herre,
Jag, Ljung och Medardus, — även mina båda
sista böcker: Jonas och Helen samt Kerrmans
i Paradiset, så tillvida att de handla om gamla
’WadköpingssIäkter’.”

Detta dokument betygar sålunda, att
Wad-köpings namn bildats som en medveten
motsvarighet till namnet Örebro. Ända till namnet
sträcker sig parallellen. Att det trots detta
inte går att utan vidare identifiera de båda
städerna ha våra egna iakttagelser till fullo
bekräftat. Men att det å andra sidan inte är
någon synvilla när man tycker sig urskilja,
hur den nya bergslagsmetropolen byggs upp
med material från barndomsstaden, det ha
vi också diktarens egna ord på genom detta
dokument. Den synpunkt, som saknas i hans
brev, är bara, att de uppräknade verken
i grunden inte skildra en stad, Wadköping,
utan sammanlagt tre, låt vara nära besläktade,
och så småningom uppgående i en högre
enhet.

IV.

Det kan till sist också ha sitt intresse att
konstatera, hur Hjalmar Bergman då och då
glömmer sig och genom en formulering
avslöjar att den stad han har i tankarna helt
enkelt är Örebro, barndomsstaden, utan alla
förklädnader eller omskrivningar. Jag har
antecknat tre fall, men det finns nog flera.
1 novellen ”Mötet” (Hvar 8 Dag 4 juli 1915)
lyder den inledande meningen så: ”1 sitt hus
vid stora torget bodde kommerserådinnan
Stava Broms.” Författaren talar här helt
enkelt om Bromsiska huset vid Stortorget, sorn
alla äldre örebroare erinra sig, och sorn de

yngre kunna betrakta på idylliska fotografier.
I en jultidningsnovell, ”0 Libanons cedrar!”
(Julstämning 1926), står diversehandlaren i
sin bod vid — enligt uttryckligt angiven
uppgift — hörnet av Drottning- och Nygatorna.
I Wadköping har dittills ingen Drottninggata
nämnts, men däremot ”låg och ligger
fortfarande” (för att tala med novellen) Örebro
stads mest ärevördiga diverseaffär, Berg &
Gyllanders, just på den angivna platsen.-Men
författaren fortsätter: ”Hans hustru var den
Märta Nilsson — dotter till en banvakt vid
Mosås — som omkring år 1916 kom till
Frimurarlogens restaurang.” Vid denna punkt
finns det föf den initierade intet tvivel längre.
Bergman kallar staden Wadköping men talar
helt enkelt om Örebro. Det finns inte skymten
av förklädnad.

En annan mindre novell, ”När Jesus log
lika” (Dagens Nyheter 23 december 1928),
börjar med följande presentation:

”Det finns i en viss svensk stad trenne
församlingar: stadsförsamlingen,
annexförsamlingen och Längbro — en landsförsamling.
De hade inte råd att Jiålla sig med var sin
kyrka, utan måste söka trivas samman i
stads-församlingens ärevördiga tempel,
Nicolai-kyrkan.

Och hör nu, människor, hur det gick.

I stadsförsamlingen bodde kommerserådet
Bourgmaister och hans fru. I
annexförsamlingen bodde murarmästare Pettersson och
hans fru. I Längbro bodde lektor Andreasson
och hans fru. Dessa tre herrar valdes till
kyrkovärdar i Nicolaikyrkan. Mången påstod,
att det var deras fruar som valdes till
kyrkovärdar. För all del — de voro ju allesammans
vänner, särskilt fruarna. Men ändå var det ju
tråkigt, att fru Andreasson ibland gick in
i kyrkan före fru Pettersson eller fru
Pettersson före fru Bourgmaister. Av den
anledningen uppstod det emellanåt små
stridigheter emellan stadsförsamlingen-annexet och
Längbro.”

Även i detta fall göres oss icke mera vittne
behov. Novellen söker suggerera fram en bild

723

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 18 01:30:33 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1937-9/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free