Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälda böcker - Westerlund, Hans G., Mitt nybyggarår i Lappland, anmäld av Sven Barthel - Singer, I. J., Bröderna Aschkenazi, anmäld av Artur Lundkvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
Det är en rörlig, rapp och innehållsrik bok,
välkomponerad och ofta roligt skriven. Det
finns också någonting som heter äkta
romantik, och för den har Westerlund ett öppet
sinne. Han älskar och känner naturen, och
han kan den sällsynta konsten att utan många
ord ge en stämning så att den känns och en
syn så att den syns. Han har en upptäckar-
glädje, som smittar av sig på läsaren, han har
öra för en god historia och en välplacerad
replik och öga för det karakteristiska hos en
människa och i en situation.
En rolig, upplysande och på mer än ett sätt
välbehövlig bok. Texten kompletteras utmärkt
av en mängd ovanligt vältagna och otvungna
fotografier. Sven Barthel
Stor juderoman
I. J. SINGER: Bröderna Aschkenazi.
Översättning av David Belin.
Tiden. 10: —.
Singers från jiddisch (via engelskan)
översatta bok är ett storslaget epos om en liten del
av den judiska rasens lysande triumfer och
oändliga martyrium. Med sin oerhört breda
uppläggning utgör den inte blott skildringen
av en judisk släkt eller befolkning utan också
av en stad och i viss mån av ett helt land.
Staden är Lodz i Polen, dit de införskrivna
tyska vävarna i bokens upptakt kommer
dragande med sina kärror för att börja förfärdiga
tyger åt det dåvarande ryska imperiet. Efter
hand förvandlas det lilla lantliga Lodz till ett
centrum för den europeiska textilindustrien,
en förvandling som i största utsträckning sker
med de företagsamma judarnas hjälp. Judarna
strömmar också dit som till ett nytt Jerusalem.
Staden får tre slags överklass: rika judar,
ryska ämbetsmän och förnäma polacker; den
får likaså tre slags proletärer: judar, polacker
och tyskar. Författaren har här ett väldigt
material att röra sig med: en miljö med de
häftigaste sociala, ekonomiska och rasiala
motsättningar, en tidsutveckling som omfattar
det industriella genombrottet, de begynnande
klasstriderna, världskriget, den polska
frihetskampen, deflationsårens kaos. Romanen
påminner om en jättefilm där
människomassorna vräks fram oavbrutet och de skildrade
personerna ständigt försvinner i myllret av
okända; författaren kan tillåta sig vilket
slöseri som helst med öden och egendom
i denna förbivällande ström av luxuösa palats
och eländiga kyffen, stränga judiska hem och
hektiska nattkabaréer, fridfulla synagogor och
överfulla fängelser, obskyra hemväverier och
moderna fabrikskomplex. Men mitt i
över
flödet gör sig en bjudande vilja gällande, en
fast arkitektonisk strävan; det är en
målmedveten berättare som handskas med stoffet och
tvingar det att tjäna sina syften. Det är en
mycket omfångsrik bok, men den äger dock
balans och en sammanhållande rytm, den är
ingen formlös koloss.
I förgrunden av denna människorika fresk
står bröderna Max och Jakob Aschkenazi,
söner till en framstående och strängt ortodox
jude, som gör affärer med textilier. Av dem
är Max den begåvade, som utses till att tränga
in i talmudstudiernas mysterium och skänka
släkten lärd ryktbarhet, under det Jakob inte
besitter annat än sina yttre företräden och sitt
glättiga lynne. Olikheten mellan dem medför
tidigt en antagonism som blir långvarig och
bitter. Med sin omåttliga ärelystnad, sin
energi och hänsynslöshet slår sig Max fram
till en plats bland Lodz’ industrikungar;
samtidigt ruinerar han sin svärfar, bryter med
fadern och de renläriga judarna, misslyckas
med sitt äktenskap och kommer bara att leva
för pengar och makt, jäktad och ensam. Till
hans grämelse når brodern lika långt utan
ansträngning, bara genom att vara en fin
herre och ha god tur; han blir mycket rikt
gift, han får anställning i den främsta
konkurrentfirman och umgås i stadens högsta
kretsar. Genom sina krigsleveranser blir Max
Aschkenazi omsider den störste
textilfabrikanten i Lodz; men inom kort ockuperar
tyskarna staden och upprättar en dödande
ordning. Max lyckas förflytta sin fabrik till
Petrograd och är på väg att skapa ett nytt
Lodz vid Nevan, då den ryska revolutionen
utbryter och han hamnar i tjekans
fängelsekällare. Under tiden har Jakob tagit hand om
broderns efterlämnade familj och gift sig med
764
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
