Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälda böcker - de Vries, Anne, Bartje, anmäld av Thure Nyman - Mitchel, Margaret, Borta med vinden, anmäld av Sven Barthel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
siggår i Bartjes hjärna, och det är inte heller
några märkliga saker som händer honom och
omkring honom. Han börjar skolan, han får
gå till handelsboden med Arie, som stammar,
då och då får han smaka karbasen som hänger
uppe på vinden. En dag tar han och bränner
upp den. Då är han nästan fullvuxen, tretton,
fjorton år. Det är massor av barn i den fattiga
stugan, potatis, bröd och margarin är den
stående kosten, och när fadern med sitt
häftiga humör ställer till så att han blir arbetslös
är det mest som trolleri att de får någonting
alls att äta. De får gå ifrån stugan och flytta
in i ”Långa eländet”, det känns som en
degradering att behöva bo vägg om vägg med den
lindrigt tokiga Oma Tjobbe och den
tvivelaktigt anständiga Snibbechien. Men så behöver
de reformerta ha barn i sin skola, och
kyrkvärden Wapse kommer till Bartjes för att
övertala föräldrarna att ta barnen ur den
nyreformerta skolan, där de gått den ena efter
den andra hela långa raden. Fadern förklarar
att det är bra som det är. När han gifte sig
med modern, var den ena reformert och den
andra nyreformert, och då spelade de gubbe
och pil om hur de skulle ha det. Det blev pil,
och så kom barnen i den nyreformerta skolan,
och där var det bra. Och modern beklagar sig
över att de har så dåligt med kläder, att de
aldrig kan gå i kyrkan. Wapse lovar att ordna
allt, och så byter familjen religion, flyttar till
en egen stuga igen och får arbete över lag.
Modern arbetar ut sig med barnen och
mjölk-ningen hos Wapse, och en dag ligger hon där.
Fadern, som alltid svurit över och förbannat
henne för att hon förstört hans liv, gråter en
stund, och Bartje går omkring och tycker att
livet borde stanna, nu när mor är död. Men
det går vidare, det hankar sig fram mellan
vardagliga och livsavgörande händelser: fadern
gifter om sig, Arie blir fast för stöld,
Lam-mechien får ett barn, hon vet inte med vem,
men Harm tar henne ändå, han har gett sig
den på, att han ska ha henne. Och Bartje får
plats som dräng med hopp om tillräckligt
med mat och femtio gulden om året i lön, så
att han kan köpa sig en likadan cykel som
store bror Gert.
Vad som gör denna berättelse om armod,
smuts, elände, olyckor, råhet, dumhet och
lättsinne till ett konstverk är den lågmälda tonen,
den stillsamma humorn, som.stundom kan
för
vandlas till besk satir, den varmhjärtade
medkänslan och framför allt den fullständiga
inlevelsen i huvudpersonens väsen. Författaren
har helt och hållet utplånat sig själv, allting
är sett med Bartjes ögon, upplevt i och genom
honom. Fadern, modern, alla syskonen, byn
och dess invånare, bönder och arbetare,
lärarna, landskapet, staden där borta vid
horisonten — allt är skildrat så som Bartje med
växande förståelse ser och uppfattar det. Det
är mera än god barnpsykologi, det är objektiv
berättarkonst, det är människoskildring som
inte blir mindre därför att föremålet är en
liten pojke och synfältet begränsat till en
liten fläck på hedlandet i en okänd holländsk
provins. Thure Nyman
God underhållning
MARGARET MITCHELL: Borta med vinden.
Översättning av Maj Almqvist-Lorentz.
Medéns. 18: 50.
Man sträcker ovillkorligen på sig och drar
ett djupt andetag, innan man sätter sig till
läsningen av Mitchells väldigt tjocka roman.
Men den har gott före i portgången, man blir
snart medryckt av farten, intrigen startar
omedelbart, det händer något i varje kapitel,
nya människor införs ideligen och presenteras
snabbt och skickligt. Boken är snart fylld av
ett rörligt och myllrande liv, det är fart och
luft och spänning över de snabbt växlande
scenerna, huvudpersonerna träder stadigt allt
tydligare fram ur vimlet, tar gestalt och börjar
intressera.
När man har hunnit igenom halva romanen,
börjar man fyllas av aktning, inte bara för
författarinnans flit och historiska kunnande,
utan också för hennes författarbegåvning. På
dessa första sexhundra sidor har hon lagt upp
och utfört en stor rundmålning av dagligt liv
hos Georgias rika plantage- och slavägare vid
tiden strax före det nordamerikanska
inbördeskriget. En herreklass med utpräglat
aristokratiska idéer och pretentioner, rika, stolta,
levnadsglada människor, fullblod som sina
riddjur, bundna av klassplikter och
klassetikett men obesvärade av andlig kultur och
blottade på intresse för yttervärlden. Hon har
givit en skildring av det förödande kriget,
766
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
