Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vilhelm Moberg: Författaren och samhället
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRFATTAREN OCH SAMHÄLLET
19 juli 1793. I ett berömt yttrande över
lagförslaget heter det bland annat:
”Rätten till det andliga arbetets alster är
utan gensägelse av alla former av
äganderätt den, vars berättigande minst kan sättas
i fråga .. ,”1
Det var en ny tid, som gick in. Och år
1810 började bestämmelser om författarens
rätt till sitt verk införas i den svenska lagen.
Först när vi nalkas modern tid börjar alltså
samhället erkänna författaren som en
producerande medborgare, vilken med fog kunde
göra anspråk på skydd för sitt arbete.
Författarskapet som yrke är också av sent
datum, särskilt i vårt land. Strindberg var
väl den förste som levde som fri författare.
I denna egenskap hade han sannerligen inga
sötebrödsdagar — först under de allra sista
åren av sin levnad uppnådde han det
ekonomiska oberoendet. Numera äger vår litteratur
visserligen ganska många yrkesförfattare i den
betydelsen, att vederbörande icke utövar något
så kallat borgerligt yrke, men högst få av dessa
får sin utkomst enbart genom sitt
författarskap. Ja, förhållandet är det, att den svenske
författaren i regel icke kan få sitt uppehälle
av det arbete, som egentligen är hans — av
det arbete, som han av sin innersta drift vill
utföra. Han är bunden av brödskriveriet
— oftast av det rena beställningsskriveriet,
som kan kräva så stor del av hans krafter,
att han får ägna sig åt sin verkliga uppgift
på korta mellanstunder. Själva diktningen blir
sålunda för mången diktare en bisyssla. Han
får icke tillräcklig tid för sina böcker, och
på så sätt tvingas mången att stanna vid
ansatserna. De flesta författare befinner sig
en dag inför nödvändigheten att göra ett val:
uteslutande författarskap eller fast anställning,
frihet eller trygghet. Friheten har sina
nackdelar, tryggheten sina. Friheten innebär faror
och risker, och den kan, såsom ovan antytts,
1 EBERSTEIN: Den svenska författarrätten.
2. — B. L. M. 1938.
K
oftast endast bli relativ, enär dess
förutsättning är att man i stor utsträckning måste
offra sin tid åt brödskriveri. Tryggheten åter
är för det mesta detsamma som en fast
anställning i pressen, som lämnar författaren
otillräcklig tid övrig för litterärt skapande;
journalistik är en sysselsättning, som i många
hänseenden är skadlig vid sidan av
författarskap, och recensentverksamhet i
förening med författarskap borde av princip
icke förekomma. Varken i det ena eller
andra fallet kan lösningen betraktas som
tillfredsställande.
Endast i undantagsfall befinner sig en
svensk författare i den ställningen, att han får
begränsa sig till att skriva vad han verkligen
vill skriva. Den ställningen förutsätter även
utländsk publik; hemlandets publik kan
visserligen genom en succé göra en författare
oberoende för tillfället, men i längden är den
icke tillräcklig. Jag tror, att det den dag
som är knappast finns tio svenska författare,
som kan leva uteslutande på sina böcker,
som äger möjlighet att odelat få ägna sig
åt sitt kall.
Under ett par års verksamhet i styrelsen
för de svenska författarnas organisation har
jag gjort en del erfarenheter om
medlemmarnas ekonomiska förhållanden. Jag har fått
det bestämda intrycket, att författarna är de
i ekonomiskt avseende sämst lottade av alla
andens arbetare hos oss. Åtskilliga av dem,
som allmänt erkänts såsom begåvningar,
saknar de materiella möjligheter som kräves
för utförandet av planerade eller påbörjade
arbeten. Den rent mänskliga tragiken är dock
kanske störst, när det gäller de gamla, som
har hunnit avsluta sitt verk. Gammal, sjuk
och fattig — de tre orden ger oss tillvaron
för mången författare, som en gång har gjort
sin insats i litteraturen. Samhället har
exproprierat och tillgodogjort sig hans verk genom
att göra det fritt tillgängligt för alla sina
17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
