Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vilhelm Moberg: Författaren och samhället
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VILHELM MOBERG
medborgare i biblioteken, men det underlåter
att fullgöra sina självklara skyldigheter emot
verkets upphovsman.
Om författaren i det moderna samhället
sålunda icke i ekonomiskt avseende äger några
markanta fördelar framför sin kollega i
feodalsamhället, så är dock hans ställning i andra
avseenden en helt annan. Nu har han
förvärvat socialt ansende. Att enbart syssla med
att skriva böcker anses icke längre vara
någonting förnedrande för en människa. Till och
med personer av kunglig börd kan skriva
böcker och uppbära honorar för dem utan att
de på grund därav går miste om tronföljden.
Det moderna samhället har indirekt erkänt
författaren som en nyttig och behövlig, ja,
rentav oumbärlig medborgare. Samhället har
gett hans arbete det högsta tänkbara
erkännande genom att göra det till allmän
egendom. Det äger sådan betydelse, att det måste
intaga den särställningen att vara tillgängligt
för alla övriga medborgare utan avgift.
Författaren bör i sanning få höga tankar om sin
uppgift, när han ser allt vad samhället offrar
för att sprida hans verk gratis. Det bygger
väldiga bibliotek, som kostar åtskilliga
millioner; de byggs för hans böckers skull.
Det anställer tusentals människor, som skall
tillhandahålla allmänheten hans verk; dessa
anställda kostar millioner i lönestaten, men
de avlönas för hans böckers skull. Där inne
i dessa bibliotek finns hans verk — och om
de inte fanns, så skulle inte heller biblioteken
med alla deras tjänstemän finnas. Författaren
har all anledning att känna sig stolt. I socialt
avseende har verkligen det moderna samhället
gett honom upprättelse. Men han får inte
begära någon ersättning för att alla övriga
medborgare tillgodogör sig hans böcker;
samhället kräver fortfarande av honom att han
skall ha råd att vara fattig och skriva böcker
på vindskammaren. I detta avseende är han
ännu den ende rättslöse arbetaren i samhället.
Författaren har sannerligen fått en hedersam
undantagsställning.
Från det gamla feodalsamhället har
emellertid mecenatsystemet bevarats, och det
till-lämpas alltjämt i fråga om författaren. I det
moderna samhället har staten inträtt i
mecenatens roll. Svenska staten har ända till
i fjol utdelat tjugutusen kronor om året till
svenska litteraturen, eller ungefär lika mycket
som björnfamiljen på Skansen kräver i
underhåll årligen. En motionär i riksdagen år 1937
krävde anslagets höjning med trettiotusen
kronor. Det blev en kompromiss i
statsutskottet, som resulterade i att
författar-anslaget ökades med — femtusen kronor! En
riksdagsgest mot litteraturen som är både
ömklig och komisk.
Diktarens plats i samhället är alltså
alltjämt understödstagarens. Detta
understöds-system är en kvarleva från en primitiv tid,
då diktarens ställning för övrigt var en helt
annan än nu. Här är ett bevis på gamla
fördomars förunderliga livskraft. Nu har vi väl
dock alla hunnit fram till den uppfattningen,
att en författare inte skall vara beroende av
understöd och nådegåvor. Liksom alla andra
människor äger han rätt att ha sin stolthet.
När han får sina pengar från kungliga
räntekammaren, så står ordet ”Understöd” på
post-anvisningskupongen, och posttjänstemannen
i luckan tittar litet föraktligt: Här kommer
denne friske, starke man och skäms inte att
lyfta understöd av staten .. . Tanken är i och
för sig sund och riktig. Understödssystemet
är en förödmjukelse för författarna och
ovärdigt ett kultursamhälle. Det bör snarast
avskaffas och ersättas av en lagstiftning, som
tillförsäkrar författaren den fulla rätten till
hans verk; hans rätt till ersättning för att
samhället har exproprierat hans arbete är ju
självklar.
Även i ett annat avseende är ju
förfatlar-understödet från det allmänna av ondo.
Gene
18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
