Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vilhelm Moberg: Författaren och samhället
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRFATTAREN OCH SAMHÄLLET
rellt uttryckt är ju all diktning liktydig med
reaktion; även när den är självuppgörelse,
så är den reaktion. En stor del av
litteraturen har uppstått ur diktarens självhävdelse
gentemot omgivningen och samhället.
Diktaren har alltså genom sin reaktion kommit
i motsatsställning till det samhälle som han
tillhör. Men han kan för sitt uppehälle vara
beroende av det understöd, som samhället
utdelar åt författarna. Strindberg skapade den
moderna svenska prosan, och hans skrifter har
betytt mer än någon annans för det svenska
samhällets omdaning. Han fick aldrig något
statsstipendium; det ligger i sakens natur
att han icke kunde få något. Man kan på
något sätt inte tänka sig Strindberg som
statsstipendiat — man kan knappast tänka sig
honom som huvudpersonen på en
Nobelbankett. Så reagerar emellertid samhället i sin tur
mot diktaren.
Till den svenske författarens ekonomiska
problem hör ju dock flera andra faktorer
än de ovan nämnda. Det begränsade
språkområdet får man ju icke bortse ifrån. Men det
finns en faktor, som alltför litet beaktats: i vårt
land — och i andra skandinaviska länder —
är boken en utpräglad säsongvara. I de
nordiska länderna är bokutgivningen i större
utsträckning än annorstädes i världen
koncentrerad till ett par månader före jul. Man
kan nästan säga, att det andliga liv i Norden,
som har med bokläsning att skaffa, är en ren
säsongföreteelse. Böckerna om syltning och
saftning har sin säsong i augusti och
september — fram i oktober inträder säsongen
för romanerna, dramerna och lyriken. Under
två månader utkommer tusen volymer
litteratur, och bokmarknaden blir förvirring och
kaos. Och av detta förhållande blir författarna
i främsta rummet de lidande.
Man ger ofta publiken skulden och säger,
att den vill köpa böcker endast strax före jul.
Förhåller det sig nu verkligen så? Påståendet
får väl icke anses fullt tillfredsställande bevisat.
Om en människa äger ett utpräglat behov av
att få läsa böcker, så förmodar jag att detta
behov icke kan plötsligt överfalla henne
i oktober månad varje år för att lika plötsligt
försvinna efter julhelgen; jag utgår ifrån, att
hon har kvar sin lust till böckerna
oförminskad under hela kalenderåret.
Om böckerna bleve aktuella företeelser året
runt, så skulle den verkliga litteraturen ha
betydligt större möjligheter att göra sig
gällande; under nuvarande förhållanden
bestämmer ovidkommande omständigheter ofta nog
en boks öde. En jämnare fördelning av
bokutgivningen under hela året skulle i varje fall
säkert medföra en ljusning i författarnas
ekonomiska situation, och undertecknad är
ingalunda övertygad om, att den skulle vara
omöjlig att genomföra. Ett energiskt och villigt
bistånd från förläggarnas sida är naturligtvis
en förutsättning för förändringen.
Bokmarknaden är för närvarande alltför
mättad, det är ett faktum, som man inte kan
komma ifrån. Vår litteratur pressas tungt av
en väldig överproduktion. Men vi måste se de
många överflödiga böckerna mot bakgrunden
av författarnas svåra och vanskliga
ekonomiska ställning. De flesta författare tvingas
att fullborda en bok varje år, och på grund
därav inträder förr eller senare även
beträffande de verkliga talangerna en sänkning av
böckernas nivå. Mycken dålig litteratur skulle
vi ha undsluppit, om författarna icke hade
behövt ta hänsyn till levebrödsproblemet.
Deras fattigdom är nu orsak till
överproduktionen, och genom överproduktionen minskas
möjligheterna till försäljning, varav följer
ökad fattigdom — här har vi att göra med en
för vår litteratur ytterst skadlig växelverkan.
Här ovan har jag velat framhålla den
avgörande betydelsen av författarnas frigörelse
19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
