Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälda böcker - Holmberg, Olle, Roger Martin da Gard; Ahlgren, Stig, Roger Martin du Gard, anmäld av Johannes Edfelt - Aurén, Sven, Resa bland människor, anmäld av Rütger Essén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
borgerligt välborne vänster idealist”, som ”röjer
detta onda samvete, som plågade medelklassen
före kriget”. Redan sådana citat visa, vart
Ahlgren syftar: han vill ge en ”marxistisk”
tolkning av Martin du Gards litterära
produktion. Han framför sin tolkning med
obestridlig talang och stor frejdighet. Martin du Gard
tecknar — enligt det ahlgrenska
teckentyde-riet — borgerlighetens upplösning. ”Les
Thi-bault”, hans stora och förblivande verk, stöder
inte direkt en sådan tes, det må sägas. Men
författaren hämtar argumenten framför allt
ur ”Jean Barois” och ur ”Vieille France”, och
där finns verkligen en del att hämta för. den
som i Martin du Gard vill se en radikalismens
förkämpe. Det av Martin du Gard till Marcel
Arland riktade, i La nouvelle revue fran^aise
juni 1933 publicerade brev, som Ahlgren
åberopar som stöd för sin åsikt om du Gard
som en medlem av ett klart socialistiskt läger,
säger i denna sak varken mer eller mindre
än att han sympatiserar med arbetarklassens
strävanden. Huvudsaken är til syvende og
sidst inte den partifålla, vari man kan infösa
denne författare. Huvudsaken är att han är
en märklig, en stor författare, intensivt
upptagen av sin samtids människor och deras
problem. Det är förtjänsten med dessa båda
skrifter, att de — var och en på sitt sätt —
förstå att meddela ett intryck av detta.
Johannes Eofelt
Europa inifrån
SVEN AURÉN: Resa bland människor. Natur
och Kultur. 7: —.
Här i vårt land ha vi åtskilliga goda
reporters i journalistisk vardagsbemärkelse, vilka
snabbt och för allmänheten begripligt kunna
återge dagshändelsernas yttre aspekt i stort
och smått. Men vi ha desto mera ont om
journalister med synpunkter och personlighet,
skribenter och iakttagare, vilka förena sinne
för det aktuella med förmåga att blicka
bakom kulisser och utan all förhävelse likväl
uppträda som självständiga bedömare.
Härför fordras att börja med en
mångsidigare bildning än genomsnittsjournalistens.
Många ha visserligen skrivit ”europeiska”
kåserier och reportage utan nämnvärd insikt
i Europas historia, ekonomi, tankeliv och
poli
tik. De ha överkompenserat sina brister med
övermaga tvärsäkerhet och bidragit att skaffa
oss det rykte vi på kontinenten i allmänhet
åtnjuta av snusförnuftig politisk okunnighet
och böjelse att mästra.
Den svenska allmänheten behöver därför
något annat. Den behöver snarare skildringar
av den art som Sven Aurén givit i sin senaste
resebok. Den behöver konfronteras med de
verkliga, stora och farliga problemen. Men
det måste ske på det journalistiskt eleganta,
levande och lätta sätt som skett i denna bok.
Eljest når insikten icke fram till den publik
som framför allt behöver den.
I ”Resa bland människor” har Sven Aurén
skildrat besök i Nürnberg, Prag, Wien,
Budapest och Warszawa, varunder han haft
journalistiska sammanträffanden med bland andra
Streichers, Oberfrankens Gauleiter och Der
Stürmers utgivare, statspresidenten Benesj
i Prag, förbundskansler Schuschnigg i Wien,
konseljpresident Daranyi i Budapest och den
patriotiske ryske attentatsmannen Wojkoff i
Warszawa.
Detta är ett rikt stoff, och Aurén har också
förstått göra något av det. Han äger den hos
svenskar ej alltför vanliga förmågan att kunna
återge främmande storstäders atmosfär, att
kunna leva med i en jäktad oro, en
helspänns-tillvaro, som är det belåtna svenska folket
okänd. Om man, som jag tror, med fog kan
säga att det just nu är ett moraliskt behov för
vårt land att bättre förstå denna atmosfär, så
kan Auréns resebok med skäl benämnas ett
nyttigt verk.
Man skulle kunna rekommendera den
särskilt till nordiska turister, vilkas bristande
psykologiska skärpa väl kan behöva detta
komplement av vakna inblickar i en
bekym-merfullare värld än deras. Man kan ju icke
veta om ödet för all evighet fastlåst vår trygga
vardagsro, och det kan ju därför vara nyttigt
att även en och annan svensk konfronteras
med mänsklig tillvaro sådan den leves i
förgångna och väntade katastrofers skugga.
Läsaren bör emellertid icke tro att Auréns
bok enbart är fylld av domedagsstämning.
Även om katastroferna hänga över huvudet
bestå dock livets eviga grundfakta: årstider
och åldrar växla, och glädjen kan aldrig helt
utrotas. Även denna stämning i alla dess rika
lokala skiftningar har Aurén kunnat återge.
61
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
