Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälda böcker - Fangen, Ronald, Allerede nu; Redan här, anmälda av Georg Svensson - Möller, Ingeborg, Runstenarna, anmäld av Margit Abenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
instinktvärlden, skulle ordna sig i överskådliga
formationer som järnfilspånen under
magne-tens inflytande, det förefaller mig sällsamt och
dubbelt sällsamt, eftersom jag tror, att Gud
dväljes och kan förnimmas i detta nattliga,
oåtkomliga, motsägelsefulla mysterium.
Det finns i ”Redan här” ett flagrant
exempel på detta Fangens enligt min tanke
överdrivna nit att finna ett sammanhang och
en karaktärsbetydelse även i de instinktiva
reaktionerna. När Erik Hamre blivit övertygad
om att hans hustru skall dö från honom,
märker han till sin fasa att han ej känner
något därvid, ingen verklig sorg eller protest.
Det blir för honom det slutgiltiga beviset på
att han är förtappad: han önskar bli fri från
de krav på hans personlighet, som samlivet
med hustrun ställt på honom. Detta låter
Fangen honom tänka, men läsaren, som tror
på hans reaktion vid sjukbädden, övertygas
ej av hans tolkning därav. Erik har tidigare
kämpat som ett djur för hustruns liv, suttit
i oro vid hennes bädd, och att han inför
den plötsliga vissheten nu att allt varit
förgäves närmast känner lättnad är icke ett
förräderi utan en momentan skyddsåtgärd från
instinkternas sida, som ingenting har med
hans verkliga känslor för hustrun eller hans
karaktär att göra. Det är säkert något som de
flesta människor av egen erfarenhet kunna
intyga. Georg Svensson
En romantrilogi
INGEBORG MÖLLER: Vårfrost. 6: 50.
Linde-by. 7:50. Runstenarna. 7:50.
Översättning av Aslög Davidson och
Elsa Thulin. B. Wahlström.
Det är ett rikt historiskt och kulturellt
vetande, som förgrenar sig i den norska
författarinnan Ingeborg Möllers romantrilogi om
släktgården Lindeby. Verket har en ganska
intrikat men ändå överskådlig komposition.
Den episodrika handlingen samlar sig kring
en ledande tanke om sådd och skörd, offer
och resultat: den levande traditionen och det
som spirar som nya skott ur andlig och
lekamlig passion står i intressets förgrund.
Första delen, ”Vårfrost”, innehåller en
brevväxling — som börjar 1801 — mellan
präst
sonen Sigismund Rask från Hægge prästgård
och hans vän i Danmark Johannes Weyle. Ur
brevens allusioner och intellektuella
resonemang växer karaktärerna klart och plastiskt
fram: Sigismund är son till en disharmonisk
”gudahatare”; själv är han en labil natur med
starkt kvinnliga drag och stor förmåga att
tjusa och påverka sina vänner. Som en äkta
romantiker är han splittrad mellan andens och
materiens värld. Hans liv blir kort och
upprört men har inte passerat spårlöst; när han
dör fortsätter hans liv i en liten dotter, och
hans idéer bildar ferment i andra själar.
Sigismunds verkliga älskade, kusinen Karen,
blir gift till förmögenhet och anseende med
kammarrådet Cold på Lindeby gård. Karen
är huvudperson i romanverkets andra del,
som är den mest händelserika. Vi rör oss
omkring år 1814, då den norska
självständighetstanken tar form och de politiska
konflikterna med Sverige och Danmark engagerar
sinnena. Svenskar inkvarteras på Lindeby och
kammarrådet Cold faller för en mördares
kula. Som handlingens röda tråd löper genom
boken Karens kärlekshistoria med den
svenskvänlige prosten Handt. Också i detta fall växer
ur ett offer andliga resultat.
I sista delen, ”Runstenarna”, tas
handlings-tråden upp av Karens son, Henrik Cold, som
berättar sina memoarer. Karen är då omgift
med Johannes Weyle, som djupt influerar sin
styvson. Henrik tänker bli officer, men en
olyckshändelse och invaliditet riktar in honom
på etiska verksamhetsfält. Henriks bana för
honom också till Danmark, där han
sammanförs med många av de med Lindebygärden
förbundna ödena.
Ingeborg Möller har framför allt levt sig
in i den skildrade epokens idéliv.
Lindeby-trilogien är en historia om andliga influenser
och stimulerande vänskapsförhållanden mellan
sköna själar. Författarinnan har gett konturer
åt de luftiga, spindelvävstunna idébyggnader,
som hjälpte tidens intellektuella till klarhet
i livsfrågorna. Det är karakteristiskt, att flera
av Lindebytrilogiens huvudpersoner sysslar
med pedagogisk verksamhet. Det är
människor, som själva stimuleras av idéer och
som har förmåga att väcka impulser i unga,
receptiva sinnen. Johannes Weyle till exempel,
naturvetenskapsmannen och forskaren, hör till
den grupp unga skandinaver som påverkades
73
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
