Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälda böcker - Möller, Ingeborg, Runstenarna, anmäld av Margit Abenius - Lewisohn, Ludwig, Försoningens dag, anmäld av Artur Lundkvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
av Henrik Steffens, och i sista delen är det
kristligt sociala idéer som inspirerar bröderna
Cold till deras verksamhet bland godsets
underhavande.
Konstnärligt lyckas författarinnan bäst, när
hon använder brevets eller dagbokens form.
Med en fyllig, rikt periodisk stil har hon gett
tidsfärg åt sina dokument. Särskilt Sigismund
Rasks brev har finhet och charm.
Författarinnan har framför allt inlevelseförmåga och
återskapande fantasi. Mindre väl lyckas hon
i direkt framställning. I den av dramatiska
händelser fyllda andra delen verkar den
ordrika stilen gärna maniererad och stillastående.
Som helhet kan emellertid Lindebytrilogien,
som nu föreligger i vacker svensk översättning,
varmt rekommenderas, särskilt åt
memoar-publiken, som en intressant rekonstruktion av
en epok, fylld av idealism och andlig
högspänning. Margit Abenius
Världsskymning
LUDWIG LEWISOHN: Försoningens dag.
Översättning av Margaretha Odelberg.
Norstedts. 7: 25.
Denne judisk-amerikanske författare
diskuterar gärna i sina romaner och man kan ibland
undra om de inte kommit till snarare för
problemdebattens skull än för
människofram-ställningens. Han brukar emellertid alltid ha
något att säga och han brukar säga det med
intellektuell skärpa och eldig övertygelse. I den
nya boken har han djärvt givit sig i kast
pied samtidens väldigaste problem: frågan om
människosläktets och civilisationens
framtidsutsikter inför det ragnarök som syns hota
i alla väderstreck. Bokens första hälft är en
skakande skildring av en judefamiljs öde
i nazismens Tyskland; och där har författaren
inte behövt känna tveksamhet eller klyvnad
i sin inställning. Senare hälften, som fått
utopisk gestaltning, saknar ingalunda styrka
som ångestfull mardröm, men är för oklar och
villrådig att verka övertygande ens under
läsningen.
Inledningen framför tre portalfigurer av
närmast symboliskt representativt slag: en
idealistisk amerikan med sant kristlig moral,
alltid beredd att bära andras bördor, en
zionis-tisk jude med mystiskt färgad rastro och
förhoppningar på ett framtida nytt Jerusalem,
samt en iskall, människohatande äventyrare,
lika hemma bland kommunister och nazister,
oförtrutet arbetande mot sitt mål: ”kaos och
ändlös natt”. Dessa tre företrädei’ olika
kraftströmmar som brottas i den våldsamt
upprörda världen; och nu gör Lewisohn sitt
tvärsnitt genom denna värld. Tyskland vintern
1933: där lever den framstående judiske
juristen Kurt Weiss och hans unga hustru
Gina, tillhörig en förnäm, med
Brandenburg-adel lierad judesläkt; båda känner sig
alltigenom som tyskar och identifierar sig med
den tyska kulturen. Just därför verkar slaget
så förlamande på dem, när judeförföljelsen
sätter in på allvar: det är ju själva grunden
som rycks bort under deras fötter, det är
livsluften som berövas dem. Först vill ingen av
dem tro att det som händer verkligen är sant
eller kan vara annat än ett tillfälligt vanvett;
de har möjlighet att komma över till
Frankrike, men de dröjer kvar och hoppas på
besinning hos sitt rasande land. Ensamheten sluter
sig allt hotfullare omkring dem, skräcken står
överallt på lur och i skymningen hörs
brunskjortornas hesa rop från gatorna: Blut muss
f Hessen! En flicka på Kurt Weiss’ kontor
kastar sig över honom en kväll och får honom
utan all grund anhållen för rasskändning: han
blir kastrerad och ihjälsparkad. Gina flyr med
sin lille son, uppehåller sig en tid i Paris,
mycket ensam och förtvivlad i denna
främmande, vimlande stad, och reser sedan över
till några avlägsna släktingar i Amerika.
Där kommer hon att leva ett lugnt och
välordnat liv, men hon kan inte glömma det
förflutna, inte börja på nytt; allt tycks henne
så underligt tomt i Amerika, r så i grunden
meningslöst, och hon fortfar att som förr
förfriska sitt hjärta med den underbara tyska
lyriken. Sonen växer upp som medveten jude
och samtidigt som god amerikan, han blir
tidigt politiskt och religiöst verksam, han tror
på judarnas kommande insats i världen och
skriver på strängt versmått en dikt om Moses
i Egypten. Det blir hårda tider för
demo
74
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
