Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Per Vogt: Charles Morgan som dramatiker - Anmälda böcker - Morgan, Charles, The Flashing Stream
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PER V 0 G T
CHARLES MORGAN
SOM DRAMATIKER
Var och en som försöker tränga in i den
allvarligare engelska diktningen av i dag stöter
tämligen snart på namnet Charles Morgan.
Den som under långa och arbetsamma år har
plöjt sig in i den brittiska kulturtraditionen
studsade första gången han stötte på Charles
Morgan: här var en ny och ovanlig ton, en
kräsen ordkonstnär som kämpade med ett
motsträvigt stoff, som experimenterade för att ge
uttryck åt sin sällsynta känslighet för
stämningar, som icke segrade på grund av sin
lättflytande penna eller fabuleringsförmåga, såsom
många av hans samtida, eller på grund av en
villig läraktighet gentemot tidens första gängse
krav: ”outspokenness” och krassa upplevelser.
Charles Morgan har nu skrivit i tretton år
och har blivit fyrtiofyra år gammal. År 1925
utgav han den nästan alldeles otillgängliga
studien i abnormt själsliv, ”My Name is
Legion”, och fyra år senare den utsökta och
förtjusande stilstudien ”Portrait in a Mirror”.
Det gick tre år, och sedan slog Morgan
våldsamt igenom med den något händelserikare
men även den kräset utformade och förfinade
”The Fountain”, den roman som förskaffade
honom ett namn i många länder och som även
översattes till bland andra de skandinaviska
språken. Därefter kom för ett par år sedan
”Sparkenbroke”, en roman i den stora stilen,
krävande och oböjlig, en fullmogen
konstnärs livsbekännelse, präglad av Morgans hela
sensibilitet, aristokratiska sätt att känna och
krav på intellektuell obesticklighet hos läsaren.
”Sparkenbroke” blev en betydligt mindre succé
än ”The Fountain”.
Nu kommer dramatikern Charles Morgan.
”Ingen som har använt åtta långa år för
att skriva två utförliga berättelser”, skriver
Morgan i företalet till sitt första skådespel1,
”kan ana vilken lycka det är att få gå löst på
att bygga upp ett skådespel, där stommen blir
färdig på fyra veckor . ..” Jo, det kan man
väl förstå. Och man gläder sig med författaren
och man konstaterar att hans första försök som
dramatiker har fått en så lycklig utgång och
att han också har kunnat skriva ett levande,
dramatiskt poängterat och samtidigt djupt och
gripande skådespel utan att behöva offra något
av sina konstnärliga ideal. Charles Morgan är
en konstens och tänkandets adelsman, och hans
integritet har tillåtit honom att skapa ett verk
som betyder något i en värld präglad av
upplösande krafter, av rådvillhet och pessimism.
Morgan är en sträng domare, en obönhörlig
och obarmhärtig granskare men med en stark
fond av kärlek och tillit. Han verkar ibland
1 The Flashing Stream. A Play with a Prefatory
Essay. Macmillan. London 1938. 6 s.
765
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
