Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälda böcker - Løkken, Thomas Olesen, Sin egen mästare, anmäld av Artur Lundkvist - Wildenvey, Gisken, Andrine Skjæret, anmäld av Johannes Edfelt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
Men så möter han sitt öde i Marie med den
klara hyn och de höga brösten; han bygger
ett hus vid korsvägen där de fyra
hedsocknarna gränsar intill varandra, skaffar sig gesäll
och blir efter hand far till en hel rad små
flickor. När fabriksskodonen börjar inkräkta
på skomakeriet slår han sig på att reparera
cyklar och sedan att sälja cyklar som han själv
satt ihop. Hela bygden grips av cykelfeber.
Ole Bjerg reser ända till Köpenhamn för att
inköpa cykeldelar och tillkännager sin nya
verksamhet med den stolta skylten
”Cykelfabriken Stjärnan”. Men han håller på med
mycket annat också. Han experimenterar med
gasanläggningar för karbid och uppfinner en
sju, åtta olika generatorer. Han debuterar som
journalist med referat från en kyrkoinvigning
och blir sökande till en lokal redaktörsplats.
En dag skär han beslutsamt till en gåspenna
och börjar dikta, men utan resultat. Han
deltar i nykterhetsarbete och politik, anordnar
föreläsningar och regisserar amatörteater. Men
han lyckas bara totalt förstöra sin ekonomi
och måste flytta därifrån, utan att äga annat
än skulder och barn.
Han har ett sådant renfejat, blänkande
humör, denne Ole Bjerg. Han är så full av
idéer och fantasier, men han försjunker aldrig
i dagdrömmar. Det märkliga med honom är
just att han ständigt håller på att förverkliga
sina hugskott, obekymrad om ifall det ska
bära eller brista. Han är alltigenom motsatsen
till konservativ, förhoppningsfull inför allt nytt,
slösaktig och outtröttlig. Det står aldrig stilla
omkring den lille skomakaren, han utsänder
impulser som förnims i hela trakten. Och
i hans epos händer något oavbrutet; läseri
såväl som superi stegras till dramatiska
klimaxer; de giriga och de fanatiska, de
halv-förryckta och de kättjefulla dansar till samma
pipa.
Ole Bjerg är ju ingen annan än Thomas
Olesen Løkken själv, cykelsmeden som blev
diktare i Løkken. Han skriver i enlighet med
sitt temperament, rappt och direkt, med
artistisk frihet och mänsklig närhet. Han är både
för skarpsynt och för mycket diktare att
idealisera sin bygd och sina människor. Han
skildrar dem precis som han lärt känna dem,
påtagligt och träffande, ofta med drastisk
uttrycksfullhet. Han upptäcker liv överallt och det
intresserar honom till den grad att han inte
alltid kunnat skilja det väsentliga från det
oväsentliga. Därigenom har boken svällt ut
onödigt, men det tycks nu en gång höra till
genren. Artur Lundkvist
Norsk realism
GISKEN WILDENVEY: Andrine Skjæret.
Översättning av Karin Björkman
och Elsa Thulin. Gebers.
7:50. ,
Den trygga realistiska traditionen från Jonas
Lie har sina mer eller mindre begåvade
förvaltare alltfort i Norge. Särskilt synas en del
kvinnliga berättare anse sig kallade att värna
och uppehålla denna osmyckade och
vardagliga livsskildring. Senast har anmälaren
erinrats om den lieska traditionens segslitna liv
vid läsningen av Gisken Wildenveys sanna och
vederhäftiga skildring av ett norskt flickebarns
prövande och av bekymmer uppfyllda liv under
barndoms- och uppväxtår.
Andrine Skjæret är oäkting, utackorderad
för hundra kronor om året hos ett fattigt par
i skärgården. Livets faror och ångest träder
henne nära inpå livet redan från början av
hennes medvetna liv. Fattigdomen i den miljö,
som blir hennes, är stor, och den lilla
känsliga varelsens fantasiliv befolkas tidigt med
skrockets alla fasansfulla och groteska
vidunder. Författarinnan låter oss så följa denna
rörande och okonstlade människa under
hennes skolår och hennes därunder inträffande
stora förälskelse i Kjell, en neurotisk ung man.
Det unga sinnets pendling mellan förhoppning
och förtvivlan återges på ett sannfärdigt och
ofta gripande sätt.
Gisken Wildenvey vet allt vad som behöver
vetas och är värt att veta om människor och
natur, i den omgivning, vari huvudpersonen
i denna berättelse placerats. I fråga om teknik
och psykologi erbjuder hennes roman intet
uppseendeväckande eller egentligt nytt. Hon
följer som berättare redan upptrampade stigar.
Men att kunna göra det på ett stilfullt sätt, är
ju redan det något av en konst.
Johannes Edfelt
807
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
