Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälda böcker - Simpson, Helen, Varför gråter du? anmäld av Ann Bouleau - Bristow, Gwen, Högsommar, anmäld av Ruth Hedberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
kunnat göra sig under de senaste åren. Vad
som blivit dess öde om den dessutom måst
härbärgera alla de brottslingar som den tid
efter annan stjälpt ut över sina gränser att
uppfylla och bearbeta kolonier bortom haven
är inte lätt att säga. Men om man läser dessa
länders historia, granskar dess nuvarande
utvecklingsstadier, vill man gärna dra slutsatsen
att tidigare generationers avskum åtminstone
måste ha varit mindre komplicerat än vårt.
Dess avkomma har ännu inte drivit fram sin
civilisation till en så raffinerad konklusion
som vi.
Läser man historien i romanform får man
rentav uppfattningen att dessa förfäder varit
nästan genomgående hyggliga och präktiga
människor. Sådana är de i Helen Simpsons
roman från Australiens kolonisering. I den
nya värld hon skildrar gäller inte längre det
gamla landets måttstock. I primitiva
förhållanden, på oröjd mark, får folk som dömts
för stöld och mord och osedlighet tillfällen att
lägga helt nya och samhällsnyttiga kvaliteter
i dagen. Mitt i en helt amoralisk
infödings-befolkning ser man brottslingarna bilda en
klan för sig, en samhällets grädda som,
inbördes av samma skrot och korn, inbördes
känner sig lika respektabel som någon bättre
societet i det anglosaxiska moderlandet. Och
lika litet som denna accepterar ett uppförande
som på något sätt avviker från erkänd smak
och ton. Detta är basen i Helen Simpsons
roman och tyvärr också skulden till att den
blivit mer banal än vad som varit absolut
nödvändigt. Om man utgår från att alla livets
företeelser oberoende av miljöskiftningar
måste betraktas ur en fix synvinkel kan man
knappast komma till några sensationella
resultat, hur skickligt man än smetar på
historisk färg och granna bieffekter.
Ty miljöskildringen är romanens starka
sida. Några bilder som exempelvis
skildringen av den rike Fluskys infödingskök är
god och njutbar konst. En del bifigurer har
fått frodig och mustig realitet — men det
är allt. Intrigen är lätt och skickligt berättad,
med en viss driven spiritualitet om man så
vill — till en början.
En irländsk lyxkvinna rymmer hemifrån
med en plebejisk affärsman. Hon skjuter en
förföljande släkting, och han tar straffet, båda
deporteras till Australien. Av samvetskval
blir hon alkoholist och råkar i händerna på
en hushållerska som underhåller hennes last
i hopp att hon en dag skall dricka ihjäl sig
och lämna sin plats åt hushållerskan. En ung
äventyrare ur hennes forna miljö kommer ut
för att göra sin lycka och börjar med att
försöka avvänja den sköna alkoholisten. Mellan
den medelålders damen och den purunge
spolingen uppstår ett ljumt förhållande som
från hennes sida blir hett den dagen han ger
sig ut på en farlig expedition i det nya
landets inre. Utan sitt moraliska stöd försjunker
den övergivna åter i spriten. Den unge
mannen kommer tillbaka som genom ett trollslag
och förenar sig med en i elfte timmen
tillkommen skönhet ur kolonin. Slutkyssen är
tillrättalagd. Och vad mera är, den spritsjuka
damen är genom samma trollslag helt och
utan återvändo botad från sin last som hon
på senare tider omhuldat, emedan hon trott
sin egen älskade make vara den unge
ädlingens mördare! Ett något hastigt
hopkommet slut där den sentimentala konklusionen
är lika grundfalsk som den psykologiska.
Kanske går den i en mera väluppfostrad ras
än vår. Kanske är romanen en lysande
anglo-sachsisk best-seller. Vi kan inte mer än beklaga
att en författarinna med så påfallande
skild-rartalang inte fordrat mer av sig själv.
Ann Bouleau
Amerikafeber
GWEN BRISTOW: Högsommar. Översättning
av Beatrice Cronstedt. Norstedts.
8: 50.
Amerikafebern håller bestämt på att komma
tillbaka. Amerika är än en gång de
obegränsade möjligheternas, löftets land. Vi läsa om
Amerika. Nobelpriset har en naturlig
benägenhet att hitta dit. Vi resa till Amerika, vi fråga
oss: vad gör Amerika nu? Det kom ett
hoppfullt ord från en senator i Utah! Vi resa inte
för att hämta guldklimpar numera utan för
att få livsens bröd från Saccos och Vanzettis
811
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
