Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälda böcker - Larsson, Gösta, Mitt land, farväl! anmäld av Holger Ahlenius - Belfrage, Cedric, Löftets land, anmäld av Artur Lundkvist - Aurén, Sven, och Bernadotte, Lennart, Stockholmspromenad, anmäld av Georg Svensson - Thörnberg, E. H., Sverige i Amerika, Amerika i Sverige, anmäld av Åke Thulstrup
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
Jämför man Gösta Larssons böcker med de
hemmasvenska arbetarskildringarna, alltifrån
Martin Kochs och Maria Sandels fram till
Eyvind Johnsons, Ivar Lo-Johanssons, Rudolf
Värnlunds, Moa Martinsons och Jan
Fride-gårds, så märker man bäst i hur hög grad de
förstnämnda sakna såväl personlig som litterär
egenart. Holger Ahlenius
CEDRIC BELFRAGE: Löftets larld.
Översättning av David Belin. Tiden.
5: 50.
Cedric Belfrage, internationell reporter och
äventyrare, har tillbringat ett par år med att
misslyckas i Hollywood. Detta misslyckande
bör kanske närmast räknas honom till ära,
men det har naturligtvis haft sina bittra sidor.
Han har nu med sin bok utkrävt en hämnd på
Hollywood som bör kännas tämligen
tillfredsställande för honom. Boken måste sägas vara
både kvick och kritisk, i vissa avseenden
verkligt skarp, samtidigt som den är ytlig och
vulgärt sensationell, en förening av egenskaper
som förskaffat den vidsträckt spridning.
Det är en mycket journalistisk roman,
upplagd som en historik över Hollywood. Från
början en solig dal, bebodd av tomatodlande
puritaner, blir Hollywood efter hand filmens
ojämförliga paradis (och helvete!). Från
början tedde sig filmfolket som denna världens
värsta syndare för Hollywoods puritaner, men
filmen medförde stigande tomtpriser och
allsköns materiellt uppsving; alltså
kompromis-sade puritanerna med sina moralkrav. Till slut
har ju också filmen visat sig ganska väl kunna
gå de puritanska intressenas ärenden.
Centralfigur i historien är en kvinna av odrägligaste
amerikanska sort, för vilken moralen bara är
ett medel till personlig makt. Hon tillbringar
större delen av sitt liv i gungstolen, ruvande
på sina tomter, som lovar millioner men
slutligen just ingenting ger. Man gör även
ingående bekantskap med filmens proletariat,
statisterna, som varit fullkomligt utlämnade åt
godtycket och fått känna på den kalla,
overkliga verkligheten i drömfabrikernas stad. Först
på senare tid har de börjat organisera sig för
att skaffa sig mera normala mänskliga
rättigheter. Artur Lundkvist
SVEN AURÉN och LENNART
BERNADOTTE : Stockholmspromenad.
Bonniers. 7: 50.
Hemligheten med en flanör är att han skall
trivas. När han vandrar omkring på gatorna
i sin stad må han gärna besjälas av en lätt
melankoli och oro, men han skall stå i ett visst
förtroligt och vänligt nyfiket förhållande till
medmänniskor, gator och hus. Bakom ansikten
och fasader skall han vädra öden och historier,
och om han är en skarpsinnig och icke alltför
bekväm flanör skall han också ta fasta på
uppslagsändarna och följa dem till sitt ursprung.
Sven Aurén är onekligen något av en äkta
flanör och inte bara en jäktande reporter. Hans
promenader i Stockholm ha fört honom ej blott
till de med stjärnor försedda platserna utan
till vrår och idylliska skrymslen. Därför har
hans bok säkerligen mycket att lära även den
äkta stockholmaren. Och på det gamla och
vana har han en förmåga att se med friska
ögon som gör det nytt för oss. I likhet med
sin skicklige fotograf väljer han ovanliga
punkter att betrakta vanliga utsikter från. Men
han blir aldrig ansträngd eller ansträngande.
Han berättar okonstlat, hjärtligt, inte
märkvärdigt men mycket sympatiskt. En succé.
Georg Svensson
E. H. THÖRNBERG: Sverige i Amerika,
Amerika i Sverige. Serien Orientering
i aktuella ämnen. Bonniers.
3:25.
Thörnberg har alltid visat ett speciellt
intresse för den del av svensk socialhistoria, som
bär de frireligiösa rörelsernas och
nykterhets-ordnarnas signum. Thörnberg har verkligen
fördjupat sig i denna värld, och han behärskar
den som få. I föreliggande volym har
Thörnberg tagit under behandling en särskild aspekt
av den svenska frireligiositeten, nämligen den
som vette mot Amerika. Den svenska
frireligiositeten har alltid varit mycket starkt
anglo-sachsiskt påverkad. Förhållandet att baptismen,
metodismen med flera rörelser fick så stor
utbredning i Sverige torde ha berott på de
otaliga personliga förbindelser, som genom
den svenska emigrationen knöts mellan vårt
land och Förenta staterna. Det var i Förenta
staterna många svenskar för första gången
kom i kontakt med de olika sekterna, och
828
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
