Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Henning Kehler: Brev från Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BREV FRÄN DANMARK
han icke delade med många, men det var ett
äkta uttryck för hans sökande och grubblande
själ, som alltid hade ett element av
poetiskspekulativ gnosis i sig, något sorn Ludvig
Holstein polemiskt betecknat som Helge Rodes
”ockulta rationalism”.
Dramatiskt geni hade Helge Rode icke
— om det inte ^kulle vara en komisk och
satirisk dramatiker. Hans bästa stycke
dramatik är den lilla tragikömedien ”Døden paa
Natcafé”. Det finns också anslag i ”Morbus
Tellerman”, ”Flugten”, ”Mads Bondegaards
Glorie” och flera andra skådespel som tyder
på, att om Helge Rode hade kunnat avstå från
det patos som beständigt trängde sig på hos
honom, skulle han kunnat prestera utmärkta
ting i den allvarliga
komisk-satirisk-drama-tiska genren.
Det var som kritiker och prosaskribent
i tidskrifter och tidningar som Helge Rode
växte ut över sina dikter och skapade sig en
betydande ställning i samtidens intellektuella
liv. De artiklar han skrev om danska böcker
i Rlustreret Tidende för ett kvarts sekel sedan
voro den tidens förnämsta kritiska prestation.
I de artiklar och böcker som han skrev emot
Georg Brändes och dennes tolkning av
utländsk litteratur (i synnerhet Nietzsche) och
dess inflytande på dansk kultur överträffade
han i hög grad Harald Nielsen i betydelse.
Harald Nielsen förblev i sitt angrepp på Georg
Brändes och allt vad denne stod för likväl
väsentligen en lärjunge till Brändes, om än en
revolterande. Hans reaktionära bedrift pekade
tillbaka (till nationalliberalismen) och icke
fram emot en position utifrån vilken
bran-desianismen skulle ha varit dömd, därför att
den avslöjats som en rörelse på ytan, en
modeströmning, djupt otillräcklig i sin livssyn och
världsåskådning och trots sitt berättigade
angrepp på en filiströs, konventionell, kristligt
fernissad moral likväl farlig för individerna,
i synnerhet för nästa generation, emedan dess
egen moral både i teori och praktik var en
så tvivelaktig eller alls icke tvivelaktig sak.
Den dög icke att dikta på, ännu mindre att
leva på — på sin höjd att dö på, men en trist
död (som Niels Lyhnes) och långtifrån den
död som Johannes Ewald väpnade sig att
möta med psalmen:
Udrust dig Helt fra Golgatha,
Løft højt dit røde Skjold ...
Brandesianismen var ju från begynnelsen
icke endast ett angrepp på en lokal
kristendoms historiskt förgängliga moralkrav, utan
på dess kärna, Kristus själv. Detta förstod
Helge Rode och beklagade det, och i en rad
artiklar och böcker, av vilka de viktigaste äro
”Pladsen med de grønne Træer”, ”Det
sjæle-lige Gennembrud” och ”Regenerationen i vort
Aandsliv”, gav han både spirituellt
kåserande och kvickt persiflerande uttryck för
sin reaktion inför brandesianismens religiösa
övergrepp. Hans kunskaper stodo inte på
samma nivå som hans litterära energi och
vilja. Icke heller nådde han längre än till
en vag teosofisk religiositet. Han var för egen
för att kunna trivas i en församling. En trana
på sparvbjudning — så skulle han ha verkat.
Han tyckte om avstånd, han vände helst
profilen till. Men han sneglade kraftigt efter
effekten, och han njöt av att kyrkan friade
till honom.
Genom sina kritiska essayer bidrog han
obestridligen och obestritt till en bättre balans
på tingen. Religionen, som så länge hade fått
stå i det kulturella livets skamvrå, blev åter
något självklart och mänskligt. Man fick klart
för sig att det är farligt och hämnar sig både
i diktningen och hela människolivet att
undertrycka de religiösa anlagen, behovet och
förmågan av religiositet. Allt som utger sig för
att vara religion är icke sanning eller har med
sanningen att göra, men ingen sanning kan
trivas, intet sanningssökande är möjligt då
121
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
