Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälda böcker - Traven, B., Djungelnatt, anmäld av Eyvind Johnson - Brittain, Vera, Värdigt stånd; Boudier-Bakker, Ina, Det blåser nya vindar. I—II, anmälda av Margit Abenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
Mahognydjungel
B. TRAVEN: Djungelnatt. Översättning av
Arne Holmström. Axel Holmströms
förlag. 5: —.
Traven har nu hunnit till fjärde delen av
sitt verk om de mexikanska indianernas
lidanden under diktatorn Porfirio Diaz. Den i
Amerika födde, i Mexiko levande tyskspråkige
författaren har kallat denna del för ”Die Troza”.
Troza lär vara benämningen på den grovt
tillyxade mahognystocken, mahognytimret, som
fälls på monteriorna, avverkningsplatserna,
och sedan släpas fram till floderna för vidare
transport till hamnstäderna. Bokens svenska
titel, ”Djungelnatt”, täcker därför kanske inte
innehållet så bra.
Verkets huvudperson indianen Andreu
Ugaldo, i vilken man anar en blivande
upp-rorsledare, spelar ingen framträdande roll
i detta avsnitt, och de övriga genom
slavkontrakt bundna indianerna möter man egentligen
inte förrän i de sista kapitlen. Traven har
i stället ägnat större delen av sin skildring åt
de vita tjänstemännen, administratörerna och
pådrivarna, och behandlar framför allt
förhållandena i caoba-, det vill säga
mahognydistriktets förvaltningsläger. Han målar nu
bakgrunden till verkets fortsättning och ger
läsaren en inblick i det fruktansvärda
utsvett-ningssystem som till sist skulle leda till
uppror. Förvaltningsplatsen bildar ett litet
samhälle för sig, en pueblo, som är en avbild
av den dåvarande mexikanska staten. Överst
i toppen sitter administratören, platsens kung,
under honom är bokhållarna och förmännen
placerade och längst ner kommer några av
platsens förkomna indianer och krogflickorna.
(De senare fyller emellertid allteftersom de
anländer herrarnas små harem.) Indianerna
i monteriorna ute i djungeln binds inte endast
genom sina kontrakt utan luras också att
skuldsätta sig i bolagets handelsbod, och de
uppskörtas så kraftigt, att de måste förlänga
sina kontrakt för att kunna betala.
De vita herrarnas liv i det lilla samhället är
inte särskilt lustigt. I allmänhet vantrivs de
i sina usla bostäder och med sitt arbete, som
består i att pressa fram så mycket mahogny
som möjligt. Deras förströelser är
glädjeflickor, som följt med handelskaravanerna,
och alkohol. Deras liv är hårt, Traven
erkänner det, och så blir det indianerna som får
sitta emellan.
De sista kapitlen i boken behandlar det
fruktansvärda slitet och de usla förhållandena
på avverkningsplatserna. Ett nytt bolag har
övertagit monterian och beslutat att på
kortaste tid öka vinsterna. Systemet är: att
påfösarna får premier för varje ökning av
produktionen och att slavarna får straff, om
de inte kan fälla eller forsla fram den
fastställda kvantiteten mahogny. Straffet är
upp-hängning i armarna, tortyr alltså.
Enligt en not i slutet av boken kommer
nästa del att heta ”De hängdas revolution”.
Det är Andreu Ugaldo och några av hans
kamrater som tyst men trotsigt förbereder
den. Bokens verkningsfullaste skildring är den
av de mumlande rösterna inne i
djungelmörkret. De hotfulla, låga, varnande röster
som förebådar en ny tid för Mexiko.
Eyvind Johnson
Kvinnoromaner
VERA BRITTAIN: Värdigt stånd.
Översättning av Lisbet och Louis Renner.
Tiden. 7: 50.
INA BOUDIER-BAKKER: Det blåser nya
vindar. I—II. Översättning av
Thure Nyman. Norstedts.
6: 50 per del.
Kvinnans frigörelse bildar ett dramatiskt
ledmotiv i flera moderna romaner av
tillbakablickande karaktär. Inför reaktion och
diktatur har man känt ett behov att gestalta
kampens faser och resultat. Elin Wägners senaste
roman torde höra till de mest graciösa i ämnet.
Där kunde man rentav längta efter ett
allvarets tonfall i allt raljeri. Någon gratie eller
behagets lätta ande svävar däremot inte över
Vera Britt ains kvinnosaksroman ”Värdigt
stånd”. Dess andliga färg är den vita — ädelt
vitglödande idealism hela vägen. Borgmästare
Julius Stenås, så infernaliskt älskvärt
porträtterad, motsvaras här av en rent förfärlig
inkarnation av maskulin stupiditet, prästen Thomas
Rutherston. Det är karakteristiskt att
författarinnan i ett långt förord redogör för romanens
146
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
