Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälda böcker - Lewis, Sinclair, Vi leker kung, anmäld av Artur Lundkvist - Churchill, Winston S., Stora samtida, anmäld av Bo Enander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
tandläkare som blivit påtvungen sitt yrke av
fadern och ständigt längtar till släktgården,
dit hustrun för allt i världen inte vill följa
honom. I den andra berättelsen betyder de
jordiska tingen bördan av ägodelar, huset,
samlingarna och det tillhörande umgänget: en
börda som hindrar dottern från att få den
man hon vill ha och fadern från att utföra de
enkla sysselsättningar han trivs med; den
pådrivande kraften, hustrun, blir övervunnen
först när mannen beslutsamt sätter eld på
huset, så att alltihop brinner upp. Den
egoistiska, viljebesatta familj ekvinnan är boven
i dessa berättelser, det onda i sig; men man
får inte veta hur och varför hon blivit sådan.
Hon är bara ett faktum som författaren utgår
ifrån, inte en företeelse som han försöker
analysera eller förklara. Men är inte hennes
sociala kompensationssträvan ett resultat av
den samhällsbildning som inte tillåter henne
leva som människa utanför den falska
inramningen som Jungfru, Kvinna och Moder,
nedanför Idealets piedestal?
Titelnovellen är den omfångsrikaste och
den senast skrivna; författaren betecknar den
själv utan överdrift som ganska bra.
Lejonin-nan-Modern spelar där en dubbelroll, i två
olika uppenbarelser, och sonen, som i ena
fallet är ett filmens underbarn och i andra
fallet en gossekung från Balkan, utgör bara
en förevändning för modersmajestätets rasande
härsklystnad. Historien är skriven med
Sinclair Lewis’ bästa humör och friskast
impro-visatoriska stil; ännu en gång leker han kung
i satirens värld. En annan novell heter ”Eros
i stenöknen”; en direktör sitter på sitt kontor
och ser på en maskinskriverska i skyskrapan
mittemot, men detta konfektionsmotiv lever
upp genom den ärliga observationen och den
mänskliga inlevelsen. Sinclair Lewis kan alltså
även skriva noveller, fast han ju nog kräver
friare svängrum för att framträda riktigt i
helfigur. Artur Lumdkvist
Churchill och hans samtid
WINSTON S. CHURCHILL: Stora samtida.
Översättning av Sverker Lönnberg.
Skoglunds. 9: 50.
Winston S. Churchill har sedan länge med
utomordentlig framgång odlat den engelska
Zenith med sin Main Street och sina Babbittar,
den amerikanska borgerligheten i socialt
perspektiv. Mot den extremare amerikanismen,
vulgäramerikanismen, har han ju ständigt
utgjort en intelligent reaktion; men samtidigt
har han själv blivit den mest amerikanska av
författare. Han har bekämpat puritanismen
i sin egenskap av idealist med nyare ideal,
men dessa ideal har nog i grunden varit
ganska puritanska. Det är kanske i känslan
därav som han i företalet till sina nu
översatta valda noveller säger sig ha upptäckt
”att han, som fått etiketterna satiriker och
realist, faktiskt är en ihedeltidsromantiker av
det obotligaste slaget”. Hans romantik har
bland annat bestått i en självmedveten
amerikansk optimism, som han nu finner
överdriven och oberättigad. Hans livssyn har
mörknat, han tror inte längre att vädring och
naturlighet är det universalmedel som kan
förändra människor och samhälle.
Av de tretton novellerna är flertalet skrivna
för bortåt tjugu år sedan och författaren
avsäger sig ansvaret för dessa ungdomssaker.
I själva verket är skillnaden mellan dem och
de senare berättelserna inte så stor: temat
är ofta detsamma och finns formulerat i en
novell av tidigare datum: ”Kanske är det
så att vi har kvar en naturlig enkelhet, hur
mycket vi än är fjättrade vid tingen, vid
hem och motorcyklar och dyrbara fruar.”
Vidare talas det om mannens uppror mot
”hela det prydliga, hygieniska, moderna livet
som våra kvinnor tvingar oss till att leva
för deras skull”. Beständigt rör det sig om
kampen mot det amerikanska kvinnoväldet,
mot kvinnan som identifierat sig med den
stelnade materialistiska kulturstandarden och det
sociala tabusystemet. Ett par av novellerna är
särskilt signifikativa därvidlag; de heter
respektive ”Jorden” och ”Jordiska ting”. I den förra
berättelsen symboliserar jorden lantlivet och
naturen, befrielsen genom naturen; det är en
148
essayistikens förnäma konst, och den samling
porträtt, som han publicerade år 1936 och
som nu föreligger i svensk översättning,
understryker ytterligare det faktum, att Churchill
är en av Englands främsta nu levande för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
