Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälda böcker - Svenska folkrörelser. I—II, anmäld av Åke Thulstrup - Willners, Bo, Små möten i stora städer; Munthe, Curt, Blommande värld, anmälda av Nils Bohman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
dagen fick denne såväl liberala som
socialdemokratiska röster. I detta sammanhang
bör nämnas, att det vid denna tid endast
fanns 481 röstberättigade arbetare i femte
kretsen.
Verkets andra del behandlar religiösa
folkrörelser innanför eller utanför svenska
statskyrkan. När man läser igenom de åtta
historiska översikterna får man en ny påminnelse
om vilken oerhört genomgripande roll
frikyrkorna har spelat i vårt lands historia inte bara
i vad det gäller religiös utan också social och
politisk utveckling. Trots berömda historiska
traditioner på tankefrihetens område bestod
sig vårt land under adertonhundratalets
tidigare hälft med en synnerligen efterbliven
dis-senterlagstiftning. Ännu 1850 praktiserades en
från mörka sekel nedärvd lagbestämmelse om
landsförvisning som straff för utspridande av
”villolära”. Det var först när dessa
antedilu-vianska förhållanden några år senare
ändrades och liberala principer omsider bröt
igenom även på religionslagstiftningens
område, som frikyrkosamfunden kunde utbreda
sig i vårt land. Under sjuttio—åttiotalen
avancerade de som bekant med stormsteg.
Föreliggande monografier ger upplysning
inte bara om frikyrkornas andliga verksamhet
utan också om deras sociala arbete. Om dettas
betydelse torde böra sägas, att den helt enkelt
inte kan överskattas. Man må komma ihåg, att
frikyrkornas stora framstöt skedde på en
tidpunkt, då ”underklasseländet” hade nått en
fasaväckande utbredning i vårt land och då
arbetarna utan fasta organisationer eller stöd
av politiska organ vegeterade på en utpräglat
proletär nivå. Att intresset i stora kretsar
koncentrerades kring Ordet i stället för kring
brännvinet betydde oändligt mycket för den
begynnande sociala saneringen. Fullkomligt
revolutionerande i sitt slag var också den sant
kristliga samaritverksamhet som flera
frikyrkor tidigt började utöva. Frälsningsarméns
storartade sociala arbete, påbörjat så tidigt
som omkring 1890, bör härvid särskilt
framhävas. Evald Malmströms skildring av
Frälsningsarméns introduktion i Sverige utgör
kanske föreliggande volyms mest fängslande parti,
skriven som den är på det för nämnda
organisation egna sättet — med talrika ”heta
strider”, med ”eld och blod”, ”offensiver” och
”högkvarter”. Malmströms teckning av
Fräls
ningsarméns stora bataljer i Stockholm vid
åttiotalets början, av publikens undrande
häpnad och myndigheternas förbud och
trakasserier stannar i minnet.
En särskild eloge förtjänar fru Birgit
Bæck-ström och herr Karl Jäder, som för respektive
första och andra volymen har fyllt
redaktionssekreterarens säkerligen mycket påkostande
men också synnerligen framgångsrikt
fullgjorda uppgifter. ÅKE Thulstrup
Två gentlemän
BO WILLNERS: Små möten i stora städer.
Gebers. 4: 75.
CURT MUNTHE: Blommande värld. Gebers.
4: 75.
Bo Willners är en av den svenska
rundradions pioniärer — i mer än ett decennium
har hans stämma stigit genom etern över allt
Sveriges land — och när han nu som
omväxling har valt tryckpressen till medel att nå
offentligheten, tycker man sig bakom orden
i hans ”Små möten i stora städer” höra de
sobra, kultiverade tonfall, som blivit så
välkända för radiolyssnaren. Man kan inte låta
bli att associera boken med radion, och det
är befogat. Den präglas av en stil, som skulle
kunna anses vara den idealiska radioprosan:
enkel, klar och intim. Men samtidigt är den
ett levande instrument för författarens egen
personlighet: den är själfull och fast på en
gång, den kan stundom vara vek men blir
aldrig sentimental. Den utgör en naturlig och
tilltalande dräkt till innehållet, som består av
impressioner från vistelser i London, Paris
och Madrid. Det är den resande gentlemannen
som redogör för sina upplevelser i de nämnda
städerna; tonvikten bör i hög grad läggas vid
ordet gentleman, ty en själslig nobless av inte
alltför vanligt slag bestämmer synpunkten på
de företeelser som avhandlas. Willners har
förmågan att vara hjärtlig och respektfull
samtidigt, och just denna hållning till de
människor, han skildrar, gör att man omfattar
honom själv med samma sympati som dem.
Hans humana livsattityd kommer på ett vackert
satt fram i skildringen av de samhällets
olyckliga, som han möter framför allt i London, och
151
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
