Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sigfrid Siwertz: Den ändlösa romanen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN ÄNDLÖSA ROMANEN
förankring. Hennes liv blev också förvirrat
och tragiskt. Hon publicerade dock ingenting,
hon ljög bara inför sig själv. Men att trycka
och ge ut sådana romantiserade, det vill säga
förfalskade livsminnen! Hur kommer
litteraturen att se ut om detta blir en allmän vana!
Aktualitetens värld är fylld med reklamens,
propagandans, den politiska mytens, den
internationella machiavellismens lögnväsende. Hur
blir det att leva, om vi inte heller försöka att
hålla minnenas tysta värld fri från
förljugenhetens vidriga besmittelse?
Den av memoarerna smittade
självbiografiska romanen är ju inte alls på samma vis
motbjudande. Men korvstoppningens och
binnikemaskens bilder göra sig ändå obehagligt
påminta. Den utdragna formlöshetens fara
hotar genren, särskilt sådan den här hos oss
odlas av en hel del yngre författare.
Strindberg visade att hatet kan vara en stor
inspirationskälla. Men hans eruptiva glöd har hos
en del av epigonerna spätts ut till ett segt,
pyrande missnöje. Vad man tappat i eld har
man vunnit i uthållighet. Många av de där
band efter band fortgående skildringarna av
hur djävligt arbetarungdomen har det i
tjuvsamhället komma mig att tänka på ett slags
skoskavsmaraton.
Sentimentalitet tenderar alltid till
långrandighet. Det är farligt med en alltför
känslosam inställning till sin egen ungdom. Man har
icke hjärta att göra processen kort med någon
av dess prövningar och bravader. Det goda
är ens egnaste eget, det onda skylls på
samhället. Detta är en falsk och egentligen djupt
omanlig inställning, ett alldeles förljuget
umgänge med ansvaret. Man har icke mod
att bele, att utdöma, att straffa något hos sig
själv. Och denna brist på humor och
självironi blir fatal också för formgivningen.
Romanens ansvällning är en följd av jagets
sentimentala ansvällning.
Även pessimismen tenderar till
långrandig
het, och särskilt den proletära, miljöbestämda
pessimismen, som är till hälften en andra
natur, till hälften ett politiskt tillhygge. Den
som är lång i synen blir lätt lång i repliken.
Ja, glädjen är kort, sorgen är lång. Allt som
befriar är det benådade ögonblickets barn, likt
lyckoskottet som fäller ett vingsnabbt
villebråd. Att plocka fjäder och ta ur är ett annat
och långsammare jobb. Rlusionerna ligga som
lösryckta vingpennor och blod och galla
droppar från fingrarna. Man blir sittande i dov
begrundan och har inte för bråttom till
tvätthon. Blodet och gallan ge ändå ett slags skum
trevnad. Eländet förlorar ingenting på att
tänjas ut. Och så ha vi återigen en roman
i två, tre tjocka band.
Efter allt detta trevande kring den ändlösa
romanens olika psykologiska förutsättningar
börja vi nu att komma i närheten av Marcel
Proust. Han är det högintressanta, renodlade,
verkligt signifikativa fallet. Hos honom speglar
ändlösheten verkligen ett tragiskt inre öde.
Proust var redan 1912 färdig med ett
manuskript till sin roman ”A la recherche du temps
perdu”. Det var en tids- och typskildring
knuten till livet i en viss borgerlig och en viss
aristokratisk salong. Byggd på en ny
teknik, där de ofrivilliga, skenbart planlöst
uppdykande erinringarna spelade en avgörande
roll, var verket trots allt enhetligt,
sammanhängande och även relativt begränsat till sitt
omfång. Men så kom världskriget, tryckningen
avbröts och den stridsoduglige, av nervös
astma lidande, sjukligt överkänslige och
alltmer isolerade Proust fick en massa tid att
tänka efter. Detta resulterade i att den
ursprungliga ingivelsen blev övervuxen med
en ogräsartad flora av ändlöst förgrenade
reflexioner och psykologiserande utvikningar,
ofta av egenartad skärpa. Han skrev till och
skrev till. Han utbildade en fullkomligt
sago
201
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
