Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Artur Lundkvist: Rationell idealism - Anmälda böcker - Roberts, Michael, The Modern Mind
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RATIONELL IDEALISM
var Coleridge med sitt fruktbara
imaginations-begrepp. Sedan dess har ju allt flera börjat
hävda det poetiska språkets prioritet inom den
subjektiva världens områden.
Michael Roberts’ framställning utmynnar i
några intressanta spekulationer över fysik och
determinism, biologi och ändamål, psykologi
och tro. Han vänder sig mot att det ofta
betraktas som något degraderande när religion
eller konst av modern psykologi förklaras vara
substitut, en sublimering av mer eller mindre
låga drifter. Substitutet betraktas plötsligt med
samma avsky som det undertryckta begäret:
”de har öppnat en låda med orkidéer och
funnit den utgöra en stinkande massa”, varvid
den första instinkten går ut på att förneka det
sedda. Men skräcken härleder bara från en
felplacerad moraluppfattning; orkidéer växer
ur dyn. Roberts analyserar vidare Housmans
dikter och finner där en konflikt mellan
vetenskapens kausalitetslag och människans
moraliska krav. De båda har dock ingenting med
varandra att göra. Det onda har ingen existens
i och för sig: först med människan kom
synden i världen; ty människan är en moralisk
varelse som avgör vad som är gott och ont.
En värld av idel godhet är otänkbar, det skulle
vara en värld utan människor, en värld av
automater som inte längre träffade något
moraliskt val. Housman tillhörde dessa
materialister som glömmer alt det vetenskapliga
universum är en abstraktion från våra sinnens
värld och genom att han betraktade detta
universum som en absolut verklighet
omöjliggjordes för honom varje annan insikt.
I psykoanalytisk mening är religiösa
åskådningar fantasier som tjänar ett psykologiskt
ändamål; vetenskapliga åskådningar är
däremot manifestationer av realitetsprincipen.
I båda fallen är det fråga om instrument som
är anpassade för olikartade uppgifter.
Författaren fortsätter i ungefär följande ordalag:
Om människorna i längden inte kan leva utan
att tro på någon makt eller avsikt bortom
deras egna medvetna viljor och skiljaktig från
den materiella världen, då är existensen av
denna makt lika verklig för dem som
materiens existens, och religionens språk, som inte
är något annat än poesiens, är lika
nödvändigt som någonsin vetenskapens. Poesi är
inte nödvändig för tanken, men i längden
kan den vara det för den mänskliga hälsan.
219
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
