Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälda böcker - Lauesen, Marcus, Skeppar Theobald, anmäld av Artur Lundkvist - Móra, Ferenc, Säden susar, anmäld av Johannes Edfelt - Nordhoff, Ch. och Hall, James Norman, Orkan över Söderhavet, anmäld av Georg Svensson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
liv. Hustrun vakar större delen av natten med
dessa sina minnen och blir slutligen ganska
patetisk: det blir så stort med denna kärlek
och sj älvf örglömmelse och så märkvärdigt
med att riktigt vara människa.
Det finns ingenting djärvt eller originellt
i Lauesens lilla bok, den når inte ner till
några djup eller hemligheter. Den äger bara
en troskyldig allmogemålnings behag och
intimt förtrogna känsloanslag.
Artur Lundkvist
Ungerska bönder
FERENC MÖRA: Säden susar. Översättning
av Valdemar Langlet. Norstedts.
6: 50.
”Säden susar” är en bonderoman, vari
författaren låter en rad människor från den
ungerska slätten passera revy. Ferenc Moras
avsikt har varit att skildra, hur den
sönderslitna och upprörda tiden strax efter
världskrigets slut kastar sin slagskugga över de
personliga ödena och djupt ingriper i den
enskildes liv. Romanen har i själva verket en
djupt tragisk ton; vad den vill inskärpa är
ingenting annat än det blinda ödets gyckelspel,
det slumpmässiga skeendets obarmhärtighet.
Bonddottern Etels man Rökus kommer inte
hem, då kriget är slut och soldaterna
återvända från fronterna. Han befinner sig i själva
verket i rysk fångenskap, men man tror honom
vara död. Etel kommer att kasta ögonen på
hans kamrat Ferenc, som helskinnad återvänt
till hembyn; hennes känslor för den ordkarge
och arbetsamme bonden växa så småningom
till en ren och stark kärlek, och de förena sina
öden i ett till en början harmoniskt äktenskap.
Olyckorna låta emellertid inte länge vänta på
sig: då Etel en dag erfar, att Ferenc tror sig
vara vållande till Rokus’ död, blir henne livet
för tungt, och en natt går hon i sjön.
Tragedien växer: också Ferenc, som inte kan uthärda
förlusten av hustrun, tar sig av daga. Som en
nyter, närig och småslug kopplare kvarstår vid
berättelsens slut den gamle bonden Måtyås,
ett skrumpet och åldrigt träd, som stormen
skonat och låter vissna ned i fred.
Romanen, som i intet avseende kan räknas
till de märkvärdigare, saknar mte kolorit och
inte heller en viss tragisk stegring. Äkta är den
förvisso i sitt omständliga återgivande av
sävliga slättbönders reaktioner. Sinne för bondsk
humor saknar författaren inte heller: det visar
han främst i den ganska kostliga teckningen
av den gamle Måtyås, en satyr och ett
slughuvud, oförbrännelig i sin livslust, på en gång
skrattretande och avskyvärd i sin gemena
närighet och snålhet. — Översättaren,
Valdemar Langlet, har tagit väl vara på de komiska
poänger, som texten erbjudit. Det tunga,
jordbundna och rörande tafatta hos de skildrade
människorna har han accentuerat genom att
återge deras tal i dialektala vändningar, något
som endast förstärker intrycket av autenticitet.
Johannes Edfelt
Tour de force
CHARLES NORDHOFF och JAMES
NORMAN HALL: Orkan över Söderhavet.
Översättning av Louis Renner.
Bonniers. 5: 50.
Författarna till romantrilogien om det
bekanta myteriet på krigsfartyget Bounty och
dess vittomfattande följder dokumenterade
redan där sin förtrogenhet med Söderhavets
natur och folk; de ha för övrigt länge varit
bosatta på Tahiti, där de ingått äktenskap med
infödingskor. Denna nya, korta roman är en
modern Söderhavsskildring som röjer samma
etnografiska kännedom och samma kärlek till
de stolta, renhjärtade och tappra polynesierna.
Den starkt romantiserade handlingen är
i och för sig inte anmärkningsvärd. Den ädle,
frihetsälskande vilden, här representerad av
straffången Terangi, har man påträffat
tidigare i litteraturen liksom hans benhårde,
plikttrogne vite motståndare i kommissarie
de Laages gestalt. Berättelsen om Terangi s
flykt ur fängelset och hans uppdykande på
fäderneön, där hustru och barn troget väntat
på honom, är mycket spännande för både
ungdomar och vuxna men avviker inte nämnvärt
från äventyrshistorier i gemen, även om
naturligtvis alla detaljer däri äro utformade med
ovanlig exakthet och sakkännedom.
Psykologien höjer sig föga över den i
ungdomsböcker vanliga nivån. Det kan man däremot
lugnt säga om den orkanbeskrivning som
upp
234
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
