Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälda böcker - Kjellén, Alf, Sociala idéer och motiv hos svenska författare under 1830- och 1840-talen, anmäld av Holger Ahlenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
Litterär idé- och
motivhistoria
ALF KJELLÉN: Sociala idéer och motiv
hos svenska jörfaltare under
1830-och 1840-talen. Första delen.
Till omkring 1844.
Gebers. 6: —
I den förnyelse som svensk
litteraturforskning förr eller senare måste genomgå, om den
inte skall hamna i steril upprepning och
stagnation, äro idé- och motivhistoriska
undersökningar en av de vägar som närmast
erbjuda sig. Det är ett sätt att nå utöver
det monograferande på biografiskt-psykologisk
grund som numera är en fullmogen, snart
fallfärdig frukt av de senaste årtiondenas
strävanden. Man får därigenom också ökade
möjligheter att studera den växelverkan mellan
litteratur och samhällsliv, som man på en del
håll i det längsta velat negligera men som
i våra dagar par la force des choses helt enkelt
tilltvingat sig ett stegrat intresse. Docenten Alf
Kjellén har tydligeh behjärtat detta, då han
gripit sig an med ett brett upplagt arbete, som
skall behandla sociala motiv och tendenser hos
en del svenska författare från slutet av
1830-talet till början av 1850-talet, och varav första
delen, skildrande tiden fram till omkring 1844,
nu föreligger.
Kjellén inleder undersökningen med en
snabbskiss av de sociala förhållandena
omkring år 1810, då dessa på olika sätt
förskjutits eller tillspetsats och därigenom börjat
dra uppmärksamheten till sig. Han framvisar
vidare, hur olika opinioner, representerande
skilda samhällslager i dåtidens Sverige,
återspeglas i de ledande pressorganen. Mot denna
bakgrund studeras sedan tre författare av
mindre storleksordning, deras behandling av
sociala motiv och deras reaktion på samhället:
Sophic von Knorring som representant för
konservativ adelsopinion, hanlverkar-”sonen”
August Blanches liberala småborgerlighet och
C. A. Wetterbergh, den filantropiske
fattigläkaren med sin Aftonbladsfrisinnade
opposition mot tidens hårda tvångslagstiftning.
Kjellén hemfaller aldrig åt doktrinär marxism;
han räknar genomgående med det individuella
psykets imponderabilia. Men han utvinner
intressanta och signifikativa, om också inte så
uppseendeväckande resultat genom lugna,
sakliga och fördomsfria analyser av de nämnda
författarnas samhörighet med vissa
socialgrupper och för dem typiska intressen och
tankebanor. Det blir utan vidare klart, att
åtskilligt nytt går att bringa i dagen genom
denna metod, om man bara inte upphöjer den
till allena saliggörande metafysik utan låter
den förbli — en metod bland flera tänkbara.
Under rubriken ”Kristliga liberaler”
sammanför Kjellén ett par större kapitel om Gei jer
och Fredrika Bremer, vilka genom sin större
självständighet och rikare utrustning förete
både fler individuella variationer och vidare
allmänmänsklighet, men som, också de, äro
nära förbundna med den klass de tillhöra, den
segerrika medelklassen. Länge kritisk mot det
nya borgarsamhället fick Gei jer så småningom
en ljusare syn på den framträngande
bourgeoisien, och då han på 1830-talet återknöt
förbindelserna med sin barndoms värmländska
bruksägarmiljö fick han också upp ögonen för
den ekonomiska liberalism, som var ett
livsvillkor för järnhanteringen. Därtill kommo
studier av utländska förhållanden, den
filantropiska inställningen och det faktum, att hans
kristna försynstro inte i längden kunde
förlikas med en pessimistisk livsåskådning. Efter
avfallet modifierades dock Geijers liberalism,
och med bevarande av dess grundvalar kom
han åter att närma sig både konservativa
och socialistiska tankegångar. Hos Fredrika
Bremer har kärlekslängtan och
verksamhets-begär varit av betydelse för den sociala
filan-tropien, men den dyrkan av hemmet och
familjelivet som hon insupit i den burgna
godsägarmiljön blev i sista hand bestämmande
för hennes gärning. Kjellén påvisar också
mamsell Fredrikas tillfälliga förbindelser med
engelsk utilism och demokratisk radikalism
och skall i sitt arbetes följande del studera
hennes dragning mot den kristliga socialismen
av anglosachsiskt snitt. Slutligen har
författaren i ett särskilt avsnitt behandlat Almquist
och hans irrfärder mellan verklighetsflykt,
utopiska svärmerier, världsleda, kristen
liberalism och radikal samhällskritik.
Framställningen utfyller på flera punkter Henry
Olssons eminenta monografi, men Kjellén har
inte förfogat över dennes psykologiska nyckel
till Almquists liv och verk, och kapitlet har
därigenom oförskyllt kommit att ställas i
skug
237
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
