Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälda böcker - Kjellén, Alf, Sociala idéer och motiv hos svenska författare under 1830- och 1840-talen, anmäld av Holger Ahlenius - Göransson, Jean, Aftonbladet, anmäld av J. Rössel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
gan av det andra arbetet; i varje fall verkar
det blekt bredvid detta.
En lekmans flyktiga presentation kan på
intet sätt göra rättvisa åt Kjelléns arbete. Det
utmärker sig inte för några lysande
egenskaper, och resultaten torde väl inte i och för
sig vara så märkliga. Men det har alltigenom
en prägel av tillförlitlig och samvetsgrann
gedigenhet, och om det inte ger några
genomgripande nytolkningar av de behandlade
författarna, så bjuder det utan tvivel på
betydelsefulla nyanseringar, justeringar och
kompletteringar. Särskilt i fråga om opinionernas och
individernas sociala avhängighet öppnar det
nya utsikter över epokens kulturella liv. Det
är en bok som utan att hemfalla åt ensidiga
schematiseringar stakar ut nya
forsknings-vägar och inmutar nya fyndorter. Sådant är
alltid tacknämligt, även om det inte
omedelbart leder till revolutionerande upptäckter.
Holger Ahlenius
En avhandling om
Aftonbladet
JEAN GÖRANSSON: Aftonbladet som
politisk tidning 1830—1835. Akademisk
avhandling. Lundequistska
bokhandeln i distribution.
6: 50.
Adertonhundratalets historia kan varken
undersökas ellei’ förstås utan tidningarna.
Redan under den senare Carl-Johansliden blir
dessa väsentliga och ibland avgörande
källskrifter i fråga om såväl riksdagspolitik som
andra inhemska ”ställningar och
förhållanden”. Man har därför anledning att med
välkomsthälsningar möta varje försök att
metodiskt och noggrant bearbeta detta mycket
omfattande och mycket besvärliga material. Var
och en som gått igenom en eller flera
årgångar av en tidning — och inte minst en
av färskare datum — känner till vilka mödor
och vilka fallgropar som lurar på en, när
man, på jakt efter ”vad som verkligen varit”,
strövar eller kanske irrar spalt upp och spalt
ner efter en notis eller en rubrik, som man
hoppas finna någonstans bland hundra- eller
tusentals andra.
I utlandet har både enskilda tidningar och
hela tidningsväsendet gjorts till objekt för
uttömmande och vederhäftiga undersökningar.
Jag behöver endast hänvisa till fransmannen
G. Weills Le journal” (1934), ett lika njutbart
som tillförlitligt arbete med goda
litteraturhänvisningar. Tyskland, som åtminstone före
Hitler förfogade över ett ”Institut für
Zei-tungskunde”, har genom dettaé dåvarande
ledare K. Bömer erhållit en utomordentlig
handbok, ”Bibliographisches Handbuch der
Zeitungswissenschaft”, som i varje fall vittnar
om den kolossala produktionen på
tidnings-historiens område. Med tanke på Sveriges
efterblivenhet härvidlag är Göranssons
avhandling ett värdefullt försök. Det ger i en
överskådlig och resonerande form en
överblick över vad som står att läsa i Aftonbladets
första årgångar. Tidningens hållning, dess
”propaganda” i utrikespolitiska, finansiella,
ekonomiska och sociala frågor påvisas och
diskuteras i olika kapitel, något som ju väl
kan göras under den korta period
avhandlingen omspänner. Man får samtidigt en
utförlig framställning av representationsfrågans
och vad författaren kallar ”det
parlamentariska problemets” läge under denna delvis
livaktiga tidrymd. Även tryckfriheten, som
för Aftonbladet var ett synnerligen aktuellt
rättsproblem, behandlas i ett kapitel för si^.
Göranssons arbete får betraktas som en
första insats och måste bedömas därefter. Dess
största brist ur rent vetenskaplig synpunkt
— varom vi i denna tidskrift kan fatta oss
mera kort — är, att det i stort sett utlämnar
mycket litet nytt, vare sig material eller
problem, om Lars Johan Hierta och Aftonbladet.
Detta beror främst därpå, att
tidsbegränsningen 1830—35 är rent teknisk-artificiell
(den har inte heller motiverats av författaren)
och medför, att en rad väsentliga och ännu
föga utredda frågor (särskilt om Hiertas
politiska utveckling) endast ”touchas” eller
passeras.
En större brist i hela uppläggningen är det
ringa intresse Göransson ägnat åt tidningens
organisation som sådan, åt de olika
medarbetarnas och Hiertas roll, den ekonomiska
grundvalen och dylikt. Resultatet härav har
bland annat blivit, att man mera sällan får
en bild av förhållandet mellan redaktören
— Hierta — och hans medarbetare å ena
238
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
