Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälda böcker - Gauguin, Pola, Paul Gauguin, anmäld av Georg Svensson - Curie, Eve, Min mor, Marie Sklodowska Curie, anmäld av Thure Nyman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
var blott målet som överflyttats till en helt
annan dimension, den konstnärliga i stället för
den ekonomiska, och det metodiska sökandet
efter det som ledde honom icke genom
styrelserum och börslokaler till en direktörspost utan
på denna fantastiska odyssé som slutade i en
hydda på Marquesasöarna. Gauguin drömde
alltid om att som segrare återvända till Paris
och bli medelpunkten i dess konstliv. Han höll
den noggrannaste ordning i sin konstnärliga
budget och visste precis hur han stod. Han
tvivlade aldrig på att han skulle segra, men
ohälsan blev honom för snabb och publikens
uppskattning för långsam. Hans öde var den
geniale uppfinnarens, som svälter ihjäl, medan
hans ritningar äro på remiss i verken. Han
visste det hela tiden, därav hans arrogans och
feodala livsstil.
En egenartad ton får denna biografi av att
författaren är son till föremålet och därjämte
själv konstnär och kritiker. Pola Gauguin talar
främst i den senare egenskapen, men hans
återhållande av blodets stämma gör
framställningen egendomligt laddad och gripande. Det
kan inte ha varit lätt att skriva denna bok om
en man som var en dålig far men en beundrad
konstnär. Sonen fördöljer intet men dömer
aldrig. Därvid synes han ha fullföljt moderns
testamente, ty Mette Gad klagade aldrig över
sitt öde och förebrådde aldrig maken. Trots
att hon ej i likhet med sonen hade insikter att
förstå männens konstnärliga storhet insåg hon
att han vigt sig åt krafter som voro honom
och henne övermäktiga och respekterade det.
Indirekt är boken om Paul Gauguin ett
porträtt också av Mette Gauguin, och den som
vill roa sig med att ställa de två mot varandra
som heroiska representanter för respektive den
asociala och den sociala människan har ett
värdigt stoff för betraktelser.
Boken om Paul Gauguin är mycket vackert
utstyrd med illustrationer i svart och färg.
Georg Svensson
En modern hjältinna
EVE CURIE: Min mor, Marie Sklodowska
Curie. Översättning av Gabrielle
Ringertz. Medéns. 12:50.
En modern hjältinna — man kan bli en
smula fundersam, när man skrivit ned
rubriken. Att hon är en hjältinna, denna madame
Curie, som offrar praktiskt taget hela sitt liv
för vetenskapen, därom kan väl inte råda mer
än en mening, hur man sedan vill vrida och
vända på hjältebegreppet i mera tvistiga fall.
Hennes liv har något av den tragiska storhet
och hennes karaktär den nästan patologiska
envishet som skapar hjältars öden. Men är
hon- modern i betydelsen typisk för något
väsentligt i tiden? Är hon inte en produkt
av och en lysande representant för
aderton-hundratalets materialistiska idealism, som såg
världens frälsning i uppfinningar och
upptäckter, och som sådan helt tillhörig en epok,
vars ideal inte längre har någonting att säga
oss, vars tankevärld och människouppfattning
är ohjälpligt förlegad? Den möderne hjälten,
ser han inte ut på ett helt annat sätt? Har han
inte trubbig haka, hopbiten mun och rynkor
mellan ögonbrynen? Skakar han inte en
handgranat emot oss och försöker skrämma oss
6. — B. L. M. 1938. III.
A
med en spöklik gasmask? Det kan onekligen
förefalla så. Han grinar emot oss från Spanien
och Kina, och han möter oss även på närmare
håll, men för oss, som ännu ha den förmånen
att kunna betrakta honom på ett visst avstånd,
är det han som ter sig ohjälpligt antikverad
trots sin hypermoderna utrustning. Maskiner
kan vara skrämmande, men idéer är
livs-kraftigare. De fortplantas från hjärna till
hjärna, och inga dödsmaskiner kan utrota
dem. Dogmerna förändras, men tankens kärna
finns kvar. Nej, den möderne hjälten har
varken pickelhuva eller gasmask. Han kör kanske
ihjäl sig på Daytona Beach eller krossas bland
isflak vid Grönlands kust, eller också får han
sina händer, sina ögon förstörda av främmande
substanser på ett kemiskt laboratorium. Hans
namn är pioniär. Varje år kommer nya kadrer
till all världens högskolor och universitet.
Majoriteten vill skaffa sig ett lättförtjänt bröd,
men i varje årgång finns det alltid någon eller
några som besjälas av andra önskemål, som
vill ge, inte ha. För dem kan Eve Curies bok
om sin mor vara en eggelse och en
uppmuntran, och för oss andra, som inte är födda
241
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
