Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sven Stolpe: Dupouey och Ghéon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DUPOUEY OCH GHÉON
personliga frigörelse från moralisk
konven-tionalism och klichétänkande kommit att bli
första etappen på vägen mot ett radikalt
religiöst genombrott. Gide, som själv under vissa
perioder av sitt liv, särskilt världskrigsåren,
stått kristendomen mycket nära,1 har alltid
själv i sista stund hejdat sig före den
definitiva överlåtelsen, men flera av hans lärjungar
har oförskräckt tagit steget ut.
2.
1903 uppsöktes André Gide av en ung
sjöofficer, Pierre Dupouey, som starkt gripits
av frihetsförkunnelsen och den sensuella yran
i Gides ungdomsbok ”Les nourritures
ter-restres”. Gide fängslades genast av gästens
utpräglat manliga och förfinade typ. Han kom
från en starkt katolsk miljö — en av hans
systrar hade tagit doket och dog senare i
Carmel de Lourdes — och han läste
alltjämt den heliga Teresa, Hello och de andra
helgonen. Men han hade redan huhnit vidga
sina horisonter. Han var skald och skicklig
tecknare, sysslade med de antika språken, var
mycket hemma i klassisk engelsk poesi, gjorde
musik och var dessutom en briljant dansör
och en prisbelönad höjdhoppare. Denne
välutrustade unge man kände sig enligt Gides
uppgifter tryckt av den katolska disciplinen
och längtade till ett fullare och intensivare liv.
Han tackade Gide i ett brev för att han visat
”en Sindbads oerhörda sensuella vetgirighet”
och lärt honom det meningslösa i att ”skaffa
sig åsikter för andras räkning — då man
klarar sig så bra utan . . .”. Det är en
nymornad ung livsdyrkare, spänd på livets
njutnings- och glädjekällor, som i samma brev
ger denna frejdiga deklaration:
”Sensualismen kan inte läras — ve de
anemiska! — men den kan växa och fördjupas
efter att länge ha varit undertryckt — dömd
1 Jag återkommer till denna fråga i en särskild
undersökning.
som synd. Vad mig beträffar, så har jag tack
vare Edra appeller kiinnat rulla undan det
stora block som täckte källan . .
När Gide en gång påpekar, att Dupoueys
ansikte har ett dystert och allvarligt drag, blir
denne förfärad. Han skäms över att han redan
vid så unga år skall ha fått en bitter rynka
i sitt ansikte. Detta är ett nederlag. Alla sådana
tecken talar om skräck inför livet. Han låter
mustaschen växa ut, viss om ”att hans sinnen
skall skänka hans tryckta själ tröst och ny
hälsa”; han stöder sin uppfattning med en
hänvisning till en känd passage hos Wilde. Gides
stränge kritiker Henri Massis kunde knappast
önska sig ett bättre exempel på vad han kallar
Gides systematiska korrumperande av unga
sinnen. Den unge sjöofficeren är helt fascinerad
av ”det dionysiska tumultet” i ”Les nourritures
terrestres”, och han skriver 1906 stolt: ”Jag
är ett hav utan stränder.” Men
frigörelseprocessen är inte så lätt. ”Vad det ändå är hårt
att alltid befinna sig på flykt!” Han läser
Fitzgeralds översättning av Omar och avnjuter
dess sensualism, men han vet också, att
efter-smaken är besvärlig. Förgäves fastslår han för
sig själv: ”11 ne« faut pas non plus ouvrir le
chapitre des arrière-gouts.” Frigörelsen skapar
en beklämmande tomhetskänsla, som han
förgäves försöker fördriva genom sensuell
öppenhet. Gide lär honom att läsa Claudel — typiskt
för Gides generositet; man påminnes om hur
det också var han som lärde Rivière läsa
evangelierna — och 1908 skriver Dupouey ett
märkligt brev från sin båt ”Léon Gambetta”
till Gide, där han öppnar ett nytt perspektiv:
”Jag håller av Er, därför att Ni är den enda
människa, som är lika tyranniskt besatt som
jag av en tro — eller av en längtan efter tro.
Min oro behöver Er — jag anar, att den är
av en tämligen häftig och ihållande sort —
stämmer inte det?”
Men han garderar sig genast mot alla
misstankar om att han skulle börja orientera sig
271
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
