Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Michail Osorgin: Den ryska litteraturen av i dag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skola, vilken också omfattar en rad
sovjetskriftställare.
Jag förbigår det slag av böcker, som för
att tillfredsställa marknaden söker ge bilder ur
sovjetlivet med blodiga gestalter och
nervkittlande situationer. Tyvärr blir denna makulatur
ofta översatt till främmande språk, och
europeiska kritiker göra den ibland till måttstock
för emigrantlitteraturen.
Svåra materiella förhållanden, tvånget att
livnära sig genom hårt journalistiskt arbete,
den moraliska beklämningen i en ofrivillig
exil, allt detta har snabbt försvagat
skaparkraften hos den författargeneration, som
tidigare verkat i Ryssland. Dessutom får man inte
glömma den begränsade läsekretsen, då inga
ryskspråkiga böcker, som tryckts i utlandet,
få införas i SSSR. Under de sista åren ha
romaner av kända författare inte kunnat
utkomma i mer än 500 exemplar, det vill säga
en upplaga, vilken inte täcker
tryckningskostnaderna. Den enda ryska tidskriften som
publicerar större verk, Sovremennyje zapiski, hålls
vid liv tack vare mecenater. Endast två, tre
skönlitterära författare finna en
existensmöjlighet genom sitt skriftställarskap men måste
då också medarbeta i pressen.
Har en ny författargeneration kunnat uppstå
i emigrationen under sådana förhållanden?
Det existerar ingen ung författargeneration
i den meningen, att man bland dessa unga,
vilka vuxit upp utanför Ryssland, skulle kunna
nämna någon litterär förmåga, betydande nog
att kunna inta platsen efter dem som snart
lämna scenen — en Kuprin, Remizov eller
Bunin.
Aldanov räknas vanligen till de äldre. Hans
verk ha översatts till många europeiska språk.
Men Aldanov är snarare arvtagare till
europeiska litterära traditioner än specifikt ryska.
Han är en högt bildad och kunnig man, men
hör likväl inte till de bästa ryska stilisterna.
Aldanovs romaner kunna översättas utan att
något av originalets värde går förlorat. Hans
förebilder voro utländska och inte ryska
klassiker, och hans filosofiska skepticism har föga
gemensamt med den gamla ryska litteraturens
i grunden humanistiska världsåskådning.
Mycket mer ”rysk” är den unge
emigrantförfattaren V. Sirin, otvivelaktigt den mest
talangfulle bland dem som börjat sin litterära
bana i utlandet, och dessutom synnerligen
produktiv. Hans verk inta tack vare
handlingens kraft, sin psykologiska klarhet och
originella stil en mycket uppmärksammad plats
i den europeiska litteraturen. Men ideologiskt,
eller rättare sagt därför att en bestämd
ideologi saknas, är Sirins produktion lösryckt från
den ryska litterära traditionen och inleder
ingen ny era. Hans ämnesval är inte heller
ryskt, Rysslands liv är honom okänt och
främmande. Som psykologisk satiriker står han
närmare Hoffmann än Dostojevskij. Denne
glänsande unge stilist återspeglar klarare än
någon annan den tragiska tomheten i
emigranttillvaron — utan gammal eller ny tro,
mål eller hopp, realitet eller drömmar.
Det finns knappast anledning att nämna
flera yngre emigrantförfattare. Bland dem
märkas goda förmågor, men de ha ännu inte
frambragt något av betydelse. De flesta stå
under starkt inflytande av utländsk litteratur,
speciellt den franska med Proust i täten, likväl
utan att ha avsagt sig släktskapen med sina
ryska föregångare. Den största bristen i deras
författarskap är otillräcklig insikt i det levande
ryska språket, oförmåga att utnyttja dess
rikedom, ett knappt ordförråd och samma
ideologiska tomhet, samma hopplöshet och otro
som exempelvis hos Sirin. Rättvisligen måste
dock nämnas, att de unga emigrantförfattarna
ha svårt att göra sig gällande. De ryskspråkiga
tidskrifterna äro ytterst fåtaliga, och det stöter
på oerhörda hinder att utge böcker.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
