Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Henrik Cornell: I morgondagens skugga - Anmälda böcker - Huizinga, J., I morgondagens skugga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HENRIK CORNELL
I MORGONDAGENS
SKUGGA
Från världskrigets dagar ha vi förföljts av
ett krismedvetande, som inte vill upphöra..
Måhända äro vi benägna till överdrivna
slutsatser på grund av kontrasten mot det lugnare
adertonhundratalet. Vi ha fått ett anspråk på
fred och ordning, som man under tidigare
århundraden knappast kände till, och vi bli
rättmätigt upprörda, då dessa anspråk icke
tillfredsställas. Vare sig krisstämningen är
berättigad eller icke, så är den ett påtagligt
faktum, som spelar en icke obetydlig roll. Till
dess yttringar höra de ständigt återkommande
mer eller mindre kritiska analyser, som söka
fånga något av vår tids väsen och samtidigt
också därur draga slutsatser om den närmaste
framtidens gestaltning.
Klagovisorna över den egna tidens ondska
äro liksom framtidsprofetiorna lika gamla
som den mänskliga kulturen själv, men de
höra dock särskilt hemma i de perioder, som
leva under en utpräglad krisstämning. Det
säger sig självt att det stora kriget med alla
sina omvälvningar och olyckor i högsta grad
stegrat benägenheten till spekulationer över
orsakerna till dagens situation liksom över
framtidens möjligheter. Alltsedan Spenglers
verk om ”Västerlandets undergång” ha vi sett
en hel litteratur av denna art blomstra upp.
Vederhäftighet är icke alltid dessa böckers
mest utmärkande drag. Redan Spenglers
arbete är mycket spekulativt anlagt, även om
det framför allt är analytiskt och icke har
den profetiska karaktär, som titeln låter
förmoda. Stora ord och patetiska åthävor, ofta
förenade med en mer eller mindre
medveten agitation för någon viss
världsåskådning, komma ständigt igen i denna
litteraturart. Det är icke lätt att skilja ogräset från
vetet.
Genom sin sympatiska ton och sina
måttfulla omdömen skiljer sig en liten bok,
som under titeln ”1 morgondagens skugga”
nyligen utgivits av den holländske historikern
Huizinga, på förmånligt sätt från de flesta
skrifter i tidsanalysernas nu ganska betydande
skara. Huizinga vann sin ryktbarhet med ett
för halvtannat decennium sedan utkommet
arbete om den senare medeltidens
kulturförhållanden, vilket han givit den.
programmatiska titeln ”Medeltidens höst”. Han är en
av de konst- och kulturhistoriker, som i
högmedeltiden snarare än i den italienska
renässansen se den stora nyskapande perioden i
Europas utveckling. Hans insats har sin
originalitet icke så mycket i den redan av många
omfattade helhetssynen, som i dennas
genomförande på skilda kulturområden.
”Medeltidens höst” är ett storartat verk, även om det
303
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
