Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bror Zachrisson: Att samla böcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BROR Z A C H R I S S O N
ATT SAMLA BÖCKER
Liksom samlandet av guld och värdeföremål
har boksamlandet gamla traditioner. Under
tidernas lopp ha böcker och skrifter
samlats efter olika principer och det göra de
än i dag. Frågan är om samlaren alltid har
klart för sig, efter vilka principer han går.
Betraktar man de vanligaste typerna av
boksamlare, finner man först och främst herrn
med samlarvurmen, som likaväl kunde ha
slagit sig på samlandet av frimärken eller
tändsticksaskar. Han har av tillfälligheterna
drivits till boken och tagit den till objekt
för den vurm, som i sig bär girighetens
demon — kärnan i allt fanatiskt samlande.
Det är oväsentligt enligt vilka grunder han
går. Inför samlarvurmen per se äro alla andra
synpunkter obetydliga. Ofta gäller det här att
samla rena kuriosa, och missfoster — feltryck
på titelsidan av en upplaga, upp- och nedvända
sidor, konfiskerade eller remanderade
delupplagor — kunna ge boken ett hundrafalt större
värde än det den ursprungligen fått i
bokhandeln. Lika ofta är det sällsynta första
upplagor — ett naturligtvis mera berättigat objekt,
ty här rör det sig dels om en sundare
kapitalplacering, dels är samlarvurmen härvidlag
mindre förvriden. Aldrig skulle det falla denne
samlare in att med ljus och lykta söka efter
ett vackert, förstklassigt exemplar av Blakes
”Songs of Innocence”, om ett med tre rader
stukade på sid. 27 stode att finna — en unik
sak, som i stället för tre dollars kostar trettio.
Till samma kategori hör köparen av
numrerade exemplar, som bära ett visst nummer.
Här är liksom i det förra fallet varken
innehåll eller utstyrsel utslagsgivande, utan rena
kuriositetsintresset. Hit hör även samlaren av
dedikationsexemplar — dedicerade icke blott
till honom själv utan till andra människor,
som av någon anledning avhänt sig dem.
En fara, som möter denna kategori på
bokmarknaden, är lättheten att lura köparen.
Frånser man det faktum, att köparen a priori kan
anses vara lurad — av eget förvållande — in
på en ofruktbar mark, kvarstå dock ett stort
antal möjligheter att giva honom nothing for
something. För det första är det ytterst svårt
att behärska kuriosamarknaden. Således kan
en defekt ur raritetssynpunkt ofta missbedömas
och värdesättas för högt. En numrerad eller
begränsad upplaga kan vara av så stor
omfattning, att dess karaktär av sällsynthet
fullständigt försvinner. En oärlig säljare kan med
ganska stor lätthet fabricera ett sällsynt
exemplar genom att klistra in blad från olika böcker
och så vidare. Till och med British Museum
har nyligen blivit fört bakom ljuset genom
denna metod.
I detta sammanhang kan det vara lämpligt
att nämna några ord om den begränsade eller
numrerade upplagan. Bruket att framställa
dessa upplagor fick sitt genombrott i och med
de privata pressarnas — ”private presses” —
uppkomst i England omkring sekelskiftet. Den
309
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
