Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gunnar Brandell: Surrealistiska intryck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SURREALISTISKA INTRYCK
en mardröm; därför hylla de nu mardrömmen,
som de kalla ”le réve”. De göra revolt för
revoltens egen skull, uppror därför att
upproret självt är det meningslösaste av allt.
Då man hör surrealisterna tala om
”drömmen” uppfattar man dem lätt som ett slags
romantiker. En del ha de väl också gemensamt
med dem vi kalla romantiker, och vad de
svenska ”surrealisterna”, Gunnar Ekelöf och
Artur Lundkvist, beträffar, gäller väl den
definitionen ganska långt. Men de egentliga
surrealisterna skildra inte romantikerns
verklighet, där vissa motiv i människornas värld
utmönstrats medan andra renodlats. De skildra
verkligheten utan stilisering, men sedd med
meningslöshetens skärva i ögat. Det
konstnärliga resultatet kan jämföras med en mardröm,
ty ”mardröm” är ett huvudsakligen litterärt
begrepp med obestämda anknytningar till det
kusligas sfär, men däremot i regel inte med
en dröm, ty i motsats till denna är det
skarpt i konturerna. Surrealisternas detaljer
äro nästan alltid oerhört konkreta, minutiöst
verklighetstrogna. De stycka sönder
verkligheten, plocka ihop bitarna i nya kombinationer
och ge sålunda uttryck åt upplevelsen av total
brist på sammanhang och mening. Häri har
man att söka skälet till deras intresse för film
och fotografi. Det finns nämligen på dessa
områden någonting som heter montage — en
metod som är som skapad för surrealismen.
O
Min andra surrealistiska etapp bekräftade
dessa intryck. Det var en konstutställning
i Beaux-Arts’ lokaler. Strävan efter konkretion
kunde iakttagas även här. I dess intresse har
man framställt de så kallade surrealistiska
föremålen, av vilka det mest uppseendeväckande
denna gång var Salvador Dalis ”regnvagn”,
ett vattendrypande bilkadaver vari inrymts ett
par dockor av naturlig storlek, sniglar, en del
grönska samt en symaskin. Men där fanns
också andra föremål, till exempel en pälssked,
varmed bör förstås en sked som överdragits
av skinnet från något långhårigt djur. Även
tavlor konstrueras ibland av verkliga föremål,
enligt principen man tager vad man haver
— åtminstone förefaller det så. En lösmustasch,
en tandkrämstub och ett kastanj eblad hängas
upp tillsammans inom en ram, det hela förses
med ett citat från Baudelaire och är färdigt.
I taket hängde svarta säckar. På ett ställe stod
en säng, en vanlig fransk dubbelsäng,
ordentligt bäddad. Invid på nattduksbordet raspade
en grammofon. På ljuddosans plats satt en
lysande vit hand och i stället för skiva roterade
en gipsklump som modellerats till likhet med
vad Tegnér kallade liljekullar, eller kanske det
var några andra kullar. Det erotomana ligger
inte långt borta då man släpper lös sin
skapande förmåga bortom personlighet, vilja och
mening.
Man kunde också få syn på intressantare
ting, till exempel Salvador Dalis dukar, som
på ett sällsamt intensivt sätt förmedlade
stämningen av en världsbild i total upplösning.
Själv lär han ha betecknat dem som resultatet
av en ”paranoisk-kritisk aktivitet”, med en
frankhet som man givetvis kan tillåta sig, då
man tillåter sig allt.
På utställningen tillhandahöllos också
surrealistiska skrifter — de äro inte få. Även
de surrealistiska diktverk eller
programförklaringar som skrivits på andra språk än franska
äro av ett betydande antal. I dessa arbeten
kan man lära att surrealismen är
kommunistisk eller, som man hellre säger,
revolutionär. Men de, vilkas samhällsomstörtande vilja
endast är ett specialfall av en rent kosmisk
revoltstämning, kunna inte vara pålitliga som
bundsförvanter. Man kan förmoda att de efter
en kommunistisk omvälvning genast skulle
känna sig upplagda för nästa revolution. Och
egentligen har nog deras asociala aktivitet en
lika god jordmån i det borgerliga samhället
379
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
