Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johannes Edfelt: Lyrisk revy - Anmälda böcker - Svanberg, Nils, På vakt - Gedda, Bertil, Spegelbilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
Lyrisk revy
NILS SVANBERG: På vakt. Bonniers. 4: 25.
BERTIL GEDDA: Spegelbilder. Bonniers.
2:75.
THORSTEN JONSSON: Som ett träd.
Bonniers. 3: —.
GÖSTA CARLBERG: Kämpande idyll.
Bonniers. 3: 50.
JOSEF NILSSON: Emigrant. Bonniers. 1: 75.
STURE AXELSON: Vägarna på slätten.
Bonniers. 2: 25.
NILS EDLUND: Mellan brandgavlar.
Bonniers. 1: 75.
SARA TEASDALE: Dikter. Tolkade av Magnus
Tigerschiöld. Bonniers. 2: 25.
Inför mångt och mycket i den poetiska
vårflor an 1938 är det lätt att gripas av skepsis,
och detta av mer än en anledning. För det
första: hur alltför lätt synes inte vägen vara
från skrivbordslåda till sätteri. För det andra:
hur stor är inte klischéernas makt över känsla
och tanke, och hur sällan möter man inte en
debutant, vars kontakt med verkligheten utlöst
ett tveklöst riktigt poetiskt uttryck. Och där
så till äventyrs skulle vara fallet: av vad art
och värde är denna verklighet, som gestaltats
i lyrisk form? Höjer den sig över de alldeles
privata reaktionernas trånga horisont? Är den
enbart av familjär natur? Är den
överhuvudtaget värd att meddelas en läsekrets?
Stötestenarna äro gunås många.
Nils Svanberg har tidigare dokumenterat
sig som en känslig och inspirerad tolk av en
humanistisk livsstämning. Ett ideellt patos
tryter inte heller i hans nya diktsamling, ”På
vakt”. Den kan på sätt och vis betraktas som
ett slags lyriskt diagram, där ett sårbart, vekt
och inåtvänt sinnes reaktioner inregistrerats:
känsloskalan sträcker sig från den frysande
och ångestfulla ensamhetskänslans nollpunkt
till den erotiska tillgivenhetens värmegrader.
Dessa stämningar återges i en understundom
något omelodisk men i sin kantighet och tyngd
ändå personlig och karaktärsfull vers. Någon
gång kan väl poeten i sina kärleksstrofer
tangera det uppenbart privatas sfär, men
stämman har ändå ett endast till hälften undertryckt
tremolo, som kan vara ganska bevekande.
Tagna var för sig överraska dessa poem
kanske inte just genom överväldigande glans och
iögonfallande originalitet; i gengäld äro de av
en absolut övertygande, flärdlös äkthet. Något
armt, fruset och bundet vilar det onekligen
understundom över denna bekännelselyrik. Men
den emanerar från en personlighetens
kärnpunkt: denna poesi ställer sig deciderat i livets
tjänst, och detta ställningstagande sker på en
gång stolt och försynt. En vacker uppriktighet,
en rakryggad hyllning av livets genius är vad
som i sista hand blir dessa strofers nobla
kännemärke.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
