Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johannes Edfelt: Lyrisk revy - Anmälda böcker - Gedda, Bertil, Spegelbilder - Jonsson, Thorsten, Som ett träd - Carlberg, Gösta, Kämpande idyll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
svårt att fastställa. Hans läromästare framför
andra äro tydligt nog Rilke och Hofmannsthal.
Av svensk lyrik har han med gott resultat
tillgodogjort sig den formella tukt och ans, som
observeras av en del klassiskt orienterade
nyare lyriker, framför allt Bertil Malmberg.
Man kan i varje fall inte beskylla Bertil Gedda
för brist på en viss personlig smak i valet av
förebilder, och redan häri ligger kanhända en
antydan om inneboende möjligheter att så
småningom kunna lösgöra och lyfta i dagen en
mera särpräglad melodi. Som han nu ter sig,
kan man i varje fall njuta av det jambiska
välljud, han en smula oroväckande virtuost
utvecklar. Om poetens förmåga av smakfull
instrumentering kunna följande strofer vittna
(”Sjukdom”, I):
Nu andas döden kallt på mina kinder,
och mina läppar stelna i hans storm.
Och plötsligt brister varje gräns som binder
de spridda dragen till gestalt och form.
Från skuldran faller sorgens mörka toga.
Och stilla löses glädjens ljuskontur.
En okänd hand förstummar munnens fråga.
Likt glas som krossas brister varje mur.
Men hör! Vem ropar över svarta vatten?
— Ett sista minne glider snabbt förbi:
din hand som sökte min i kärleksnatten,
din stora blick med evigt stjärnljus i.
På känslans intensitet, det fulla personliga
engagemanget i de dikter, som ägnats minnet
av en svensk student, vars öde skulle bli för
mera än frasradikalens, kan man inte gärna
misstaga sig: de vila inte endast på den
estetiska effekten. Diktsamlingens rikhaltiga galleri
av svalt erotiska genremålningar och
pastoraler utmärkes merendels av ett visst artistiskt
behag, men det hela förfelar att göra djupare
intryck på grund av ett visst ängsligt och
prudentligt arrangemang. Det lider emellertid intet
tvivel, att man i Bertil Gedda har att se ämnet
till en verklig poet. Så småningom kan han
måhända komma till den insikten, att
Lese-friichte äro faddare än frukterna från livets
grönskande träd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
