Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälda böcker - Maugham, Somerset, Teater, anmäld av Sigfrid Siwertz - Roberts, Kenneth, Nordvästpassagen, anmäld av Einar Malm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
bifallsbruset i öronen smyger hon ensam ut på
en restaurang och njuter okänd i vimlet sin
dubbla konstnärliga och erotiska triumf. Ett
slags exalterat lugn breder sig inom henne
— segrarens bästa belöning. Teatern är allt,
tänker hon. Livet är ett illusionernas
förvir
rade spel, som först teatern ger betydelse och
realitet. Därmed ebbar romanen ut. Det är ett
vemodsskimmer över Julias stilla triumf, ty
man anar att den är hennes sista. Den tid
är i antågande då åren obönhörligen ta ut
sin rätt. Sigfrid Siwertz
Pioniärroman i särklass
KENNETH ROBERTS: Nordvästpassagen.
Översättning av Louis Renner.
Bonniers. 10: —.
Frosts were falling
When the ranger’s horn was calling
Through the woods to Canada.
Straggling rangers, worn with dangers,
Homeward färing, weary strangers,
Pass the farm-gate on their way.
Tidings of the dead and iiving.
Forest march and ambush giving,
Till the maidens leave their weaving,
And the lads forget their play.
Whittier.
Även om det alltjämt finns publik för de
klassiska indianböckerna, kan det väl
knappast undgå en kännare av genren att den inte
på många decennier erhållit något som helst
tillskott av värde, någon förnyelse. De
”original” som trots allt publiceras ha
undantagslöst kunnat karakteriseras som efterklang och
machverk. ”Det- är alldeles tydligt”, skrev
undertecknad för tio år sedan i en
tidningsartikel, ”att om indianboken i framtiden skall
tolereras, duger det inte att komma med
förlegad schablonromantik. Den bistra och för
den vita rasens prestige föga upplyftande
verkligheten har massor av tragiska men
imponerande ämnen att bjuda den, som intresserar
sig för att rota i gamla papper.” Detta
påstående föranleddes av faktum att några
indianska veteraner då — genom vit
mellanhand — började offentliggöra sina
”hågkomster och livsintryck” — vilket lett till rik
efterföljd. Och påståendets riktighet
besannades snart nog, när Kenneth Roberts med
uppenbarligen alldeles speciella förutsättningar
tog ett djärvt grepp in i den nordamerikanska
historiens kanske mest spännande och
måleriska skede — tidsavsnittet 1750-—1814, då
stormakternas dragkamp om den väldiga
konti
nenten avgjordes, då den amerikanska
nationalkänslan blev till och segrade, allt under
ständig medverkan från den röda
urbefolkningen, som av de stridande parterna
skrupelfritt utnyttjades, söndrades och alltmer
undanträngdes. I all sin oerhörda förvirring, sin
jäsande brytning av viljor och lidelser präglas
denna historiska process tack vare den
primitiva jättemiljön av en robust friskhet, ett
fascinerande barbari och en händelsernas egen
romantik som förbluffande länge fått vänta på
sin epiker. Fenimore Cooper utförde dock ett
avsevärt pioniärarbete, som inte får förbises,
men var alltför mycket barn av sin tid och
levde alltför nära i tiden för att kunna nå djupt
under ytan. Kenneth Roberts, som haft
förmånen av avståndets perspektiv och genom
den långt drivna historieforskningen fått alla
papper så att säga på bordet, har tack vare
stor fallenhet för källstudier, intim
förtrogenhet med land och folk och framför allt tack
vare en mustigt realistisk och lättfattlig
berät-targåva förmått väcka denna för gemene man
skäligen okända tid till strålande, fulltonigt liv.
Med en hembygdsfanatikers motivförälskade
upptäcktsiver har Roberts huvudsakligen
koncentrerat sig på det historiska skeendets
återspeglingar i New England, enkannerligen staten
Maine — främst i mästerverket ”Arundel”,
vars röda tråd är överste Arnolds ryktbara
expedition genom vildmarken till Quebec 1775,
enormt spännande berättad och samtidigt på
grund av författarens otroliga kulturhistoriska
detaljkunskap och den diskreta tidsfärgen ett
stycke glömt sjuttonhundratal som lyfts till full
aktualitet den dag som är. Den likaledes ännu
icke på svenska utkomna ”The Lively Lady”
visar samma förnämliga egenskaper — en
sjöman från Arundel deltar med sitt fartyg som
frivillig i kriget mot England 1812. Den
skakande skildringen av de amerikanska
krigs
394
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
