Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Melker Johnsson: Introduktion till D. H. Lawrence
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INTRODU KTION TILL D. H. LAWRENCE
MOOR GREEN RESERVOIR, NETHERMERE
2.
Nu säger emellertid Aldous Huxley i sin
bekanta inledning till ”Lawrences brev”:
”Det är omöjligt att skriva om Lawrence
annat än som artist... En artist är den sorts
artist han är, emedan han händelsevis har
en viss begåvning ... Nu finns det allmänna
anlag och det finns speciella talanger. En man
som är född med en stor speciell talang
kommer antagligen att påverkas mindre djupt av
uppfostran (nurture) än en man som har en
allmän talang. Hans begåvning är hans öde,
och han följer en förutbestämd kurs, varifrån
ingen vanlig makt kan rubba honom .. . Även
om hans mor hade dött, när han var ett barn,
skulle Lawrence fortfarande ha varit
väsentligen och fundamentalt Lawrence. Lawrences
biografi förklarar inte Lawrences verk.”
Har Huxley rätt, har heller inte Eastwood
och Lawrence mycket att göra med varandra;
det skulle vara meningslöst att alls skriva om
detta ämne. Men det enda som kan försvara
Huxley är att han polemiserar mot Murrys
biografi i ”Son of Woman”. Och när man
skriver mot Murry, är det naturligt och
försvarligt att gå till en viss överdrift. Men
Huxley skjuter över målet så långt, att hans
omdöme förlorar varje mening. Förtjänsten
i Murrys annars mycket suspekta bok är
just, att han för Lawrences problem tillbaka
till barndomsmiljön och uppväxtförhållandena.
Huxleys uppfattning, att en stor konstnärs
levnadsöden ingenting betyder för honom, är
i varje fall ganska kuslig och steril.
Omgivningen och människorna blir då likgiltiga
företeelser. Så var det inte för Lawrence. Han
påverkades djupt. Han hade en ovanlig
förmåga att intensivt uppleva sin närmaste miljö.
Och däri ligger en stor del av hans betydelse.
Eastwoods problem blev hans problem. Den
betydande konstnärens öde är inte endast
personligt. Man kan inte säga som Huxley: ”hans
begåvning är hans öde”. Om vi tänker oss,
att Dante hade varit född på Grönland, skulle
447
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
