Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bertil Malmberg: Sångerna om samvetet och ödet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SÅNGERNA OM SAMVETET OCH ÖDET
IV.
Vi borde kunna färdas ansvarslösa
och nöja oss med sinnenas bespisning
och utan rädsla våra pund förslösa,
och ändå frukta vi en redovisning.
Det finnes ögonblick, då vi förnimma,
att detta nödtvång, vilket allestädes
länkar vårt liv och icke överträdes,
ej friar oss från räkenskapens timma.
— Vi se, hur dessa dunkla orsakslagar
bli genomskinliga som spindelvävar,
hur över oss och våra verk och dagar
den skoningslösa rättegången svävar.
Vad tanken säger, vet och förutsätter
har föga vittnesbörd och båtar föga
— när känslan av ett evigt domaröga
går som en rysning genom våra nätter.
V.
Och detta är den svåra stötestenen,
att, fastän gärningarnas kedjor länkas
obrottsligt på den föreskrivna scenen
— kan domen ändå icke efterskänkas.
Att korsförhörets fasa förberedes
åt varelser, dem intet kan förvandla,
som, hur de än bete sig eller handla,
ej skulle kunna handla annorledes.
Oss binda grymma, väsenslösa makter,
och ingenting kan deras, välde rucka
— och ingenstädes finna vi en lucka,
ett ringa rum för fria viljeakter.
505
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
